Nicklas Lundblad

Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK

12 dagar sedan

ISBN: 9789197836845
Titel: Framtiden är nu : Kultursverige 2040
Författare: Evelina Wahlqvist - Jan Åman - Daniel Johansson - Nicklas Lundblad - Emma Stenström - Lars Åberg - Bo Rothstein - Vanja Hermele - Lars Melin - Rudolf Antoni - Anders Rydell - Hynek Pallas - Owe Ronström - Ann Steiner - Annina Rabe - Bo Nilsson
Förlag: Volante
Utgivningsår: 2010
Omfång: 272 sidor
Bandtyp: Inbunden
Mått: 152 x 226 mm Ryggbredd 22 mm
Vikt: 480 g
Språk: Svenska
Baksidestext: År 2040! Vad vi vet, vad vi tror, vad vi vill. Boken "Framtiden är nu" är en antologi där 30 forskare och andra experter funderar över de viktigaste utmaningarna för samhället och kulturen med sikte på år 2040. Boken är ett projekt i samarbete med Swecult med finansiering från Riksbankens jubileumsfond och Framtidens kultur.

Gör internet oss dummare? Hur bör en stad utvecklas? Måste teatrar och tidningar förändra sig? Vad händer med dem som varken har jobb eller familj? Hur kan lugn råda i delar av kulturlivet medan branscher som arbetar med musik, film och läsning påverkas av enorma förändringar?

"Framtiden är nu" väver en bild av hur utveckling och splittring inom en mängd områden ställs mot ett trögrörligt system. Vilka krafter vinner?

Tobias Nielsén & Sven Nilsson

"Då, nu och sedan"

SPELPLANEN. Många av dem som är verksamma på olika positioner inom konst- och kulturlivet kommer också att vara med år 2040. Men spelplanen blir en annan. Konkurrensen om pengar och uppmärksamhet kommer att vara hårdare.

Mycket av det som skapar förutsättningarna i kulturlivet utspelas bakom ryggen på aktörerna, i synfältets periferi eller utom synhåll för dem.

Sven-Eric Liedman

"Vi bestämmer"

TEKNIKEN & MÄNNISKAN. Vi har vant oss vid höga hastigheter. Världen har blivit effektivare men också mer komplex. Ny teknik slår inte alltid ut den gamla, men skapar nya möjligheter. Vilka, är upp till oss.
Tekniken blir vad vi gör den till.

Rasmus Fleischer

"Ta plats"

STADSPLANERING. Överflödet av digital information bara tilltar, men ingen kulturform existerar som renodlat digitalt fenomen. Kulturen äger också rum och tar tid. Detta ställer krav på både stadsplanering och kulturpolitik.

Evelina Wahlqvist

"Skapandets växelverkan"

GEOGRAFI. Vi behöver, framför allt, icke-styrda utrymmen & de öppna mellanrummen i såväl våra kalendrar som i stadsplaneringen. Detta innebär en utmaning efter tidigare rationaliseringsvåg. Men konstnären kan stå som förebild, inte minst i sitt sätt att använda olika platser och sinnesstämningar.

Jan Åman

"Den nya staden"

URBANITET. Urbaniseringen tar över och det som nyss var landsbygd blir stad. I väst är det ännu gallerior, caffè latte och bomässearkitekturens förbannelse som bereder vägen. Men detta hör bara till det för-urbana. Det är i Afrika och i Asien som de nya städerna - de urbana regionerna - formas. Utan planer och utan centrum.

Daniel Johansson

"Impulsekonomi"

INTERNET. Även om mycket har hänt under de senaste trettio åren, har vi passerat åren av "vilda västern". Nätets framtid handlar om påbyggnader - men den unika, aggregerade och uppdaterade kunskapen om oss leder oss mot en impulsekonomi.

Nicklas Lundblad

"Dumma du?"

KUNSKAP. Informationsmängden har exploderat - men gör Google och andra tekniska hjälpmedel oss dummare?
En sak är säker: de kommande trettio åren kommer de klassiska kunskapsinstitutionerna att utmanas mer än de utmanats de gångna hundra åren.

Emma Stenström

"Komponera världen"

UTBILDNING. Kulturens roll i högskoleutbildningar bör sträcka sig bortom kulturområdet. I stället handlar det om att komponera en ny värld. Men det pågår ett slag om vad som ska prägla utbildningarna. Mot ökat utrymme för humaniora och omdöme står ökad rationalisering och kvantifiering.

Lars Åberg

"Ett öppet samhälle"

MÅNGKULTUR. Om ett par decennier kommer en fjärdedel av befolkningen att vara född utomlands. Det mångkulturella samhället kan bli öppet och kreativt, men där kan också uppstå isolerade och tillbakablickande stammar i samhällets utkant.

Bo Rothstein

"De dubbelt ratade"

FAMILJ & ARBETE. Kvinnorna dominerar alltmer inom den högre utbildningen. En följd av detta blir ett ökat antal lågutbildade män som blir förlorare på en allt hårdare arbetsmarknad.

Detta kommer i sin tur att få konsekvenser för deras livssituation, familjebildning och kulturvanor. De blir dubbelt ratade.

Vanja Hermele

"Myter om kvinnor"

JÄMSTÄLLDHET. Det finns några seglivade idéer som hindrar jämställdheten från att slå igenom fullt ut i samhället och i kulturlivet.v
Genom att bryta med dessa idéer bereder man vägen både för kvinnorna och den konstnärliga utvecklingen.

Lars Melin

"Säg det med stil"

SPRÅK. Språket förändras ständigt, men utvecklingen är inte rätlinjig. Språket blir både enklare och svårare, när allt fler skriver kan den språkliga formen bli det vi använder för att skilja ut oss och synas.

Rudolf Antoni

"Vem är du?"

KULTURVANOR. Vår tillhörighet till olika sociala skikt är starkt kopplad till våra vanor och preferenser. De markerar knivskarpt gränsen mellan dem som tillhör och dem som faller utanför. I framtiden kommer smaken att bli allt viktigare för att definiera vem du är.

Anders Rydell

"Mastodonter"

MARKNAD. I framtiden blomstrar mastodontkulturen, den internationella superkommersiella kulturen, liksom den lokala amatörkulturen. Men det traditionella kulturlivet får det svårare. Både publiken och pengarna kommer att strömma åt andra håll.

Hynek Pallas

"Efter ordet"

FILM. Vi går mot en värld där rörliga bilder dominerar. Morgondagens filmtalanger börjar med videokameran, inte med pennan. Men det klassiska filmskapandet som industri är en skugga av sitt forna jag. Anpassningar krävs.
Biografen för att visa film kommer inte att stå högre i hierarkin än en sängavskiljare eller en telefon.

v
Owe Ronström

"Utan gränser"

MUSIK. En ständig expansion - det är berättelsen om musikens värld under 1900-talet: mer musik i alla stilar och genrer, fler medier som sprider musik, fler som spelar samt ett hyllande också av tradition, historia och kulturarv. Så ser framtiden också ut. Under ytan sker det dock stora förändringar.

Ann Steiner

"Utmanad men inte hotad"

LITTERATUR. Det finns ingen kris på bokmarknaden. Däremot skapar det moderna mediesamhället och de digitala teknikerna nya läsarvanor och sociala mönster.
Det litterära systemet förändras men hotas inte.

Annina Rabe

"Älskade vän"

BIBLIOTEK. Alla älskar biblioteken. Ändå finns denna identitetskris. I biblioteksvärlden är det en sport att ifrågasätta sig själv.

Men kanske är det inte så komplicerat - man kan vara med och forma framtiden genom att stå emot tidens vindar.

Bo Nilsson

"Publikens tyranni"

BILDKONST. Bildkonstnärerna tillhör inte något avantgarde, samtidskonsten är snarare en del av mainstreamkulturen. Samtidigt som det finns en global enhetlighet finns det också en större kulturell bredd med ett utbyte av konstnärer från olika kulturkretsar. Mångfalden ökar. I framtiden kommer vi att få fler utställningsarenor.

Fredrik Österling

"En förlorad värld"

ORKESTRAR. Är symfoniorkestrarna tillbakablickande och inåtvända förvaltare av ett marginaliserat konstmusikarv?
Eller kan de erövra en starkare position?
De står inför ett vägval. Det kan leda till att en rad orkestrar läggs ner, men det kan också leda till en förnyelse av orkesterkulturen.

Per Arne Tjäder

"Anpassning och revolt"

TEATER. Framtidens teater kommer att utvecklas dels mot en teater med spektakelpotential på stora scener och med vidlyftiga grepp, dels mot ett fritt formmässigt prövande på mindre scener och utanför institutionerna.
Konkurrensen om publiken kommer att bli allt hårdare.

Pia Huss

"Landet annorlunda"

BARNKULTUR. Det finns en stark och progressiv tradition inom barnkulturen. Den kommer inte att försvinna. Men framtidens barnkultur kommer att kräva ett starkt engagemang från föräldrar, skola, kulturinstitutioner och public servicemedier. Inte minst kommer barnen själva att agera inom kulturen, både den levande och med de möjligheter att själva skapa som ny teknik erbjuder.

Kristian Berg

"I backspegeln"

KULTURARV. Redan i dag drunknar museerna i sina ständigt växande samlingar. Samtidigt växer också antalet byggnader och miljöer som anses kulturhistoriskt värdefulla.

Vad ska vi bevara och hur ska det presenteras? Frågorna leder rakt in i en diskussion om kulturarvens representativitet och legitimitet.

Daniel Sandström

"Ingen vet någonting"

TIDNINGAR. Dagstidningarnas situation förändras snabbt. Kartan har ritats om så många gånger att man måste tala om en förskjutning av världsbild, från en producentstyrd medievärld till en konsumentstyrd.

Vinnarna blir de som bäst förstått detta skifte.

Nina Wormbs

"Ruta och skärm"

PUBLIC SERVICE. Public service-mediernas gamla monopol är brutet och vi översvämmas av medier i gamla och nya former. Public service-medierna kommer att klara anpassningen till ständigt nya förhållanden, men de kommer att få kämpa för att få folk att betala sina avgifter och för att få publik till programmen.

Katarina Renman Claesson

"En annan ordning"

UPPHOVSRÄTT. Vi befinner oss mitt i den tredje vågens samhällsomvandling - efter jordbruks och industrisamhället kommer informationssamhället.
Övergångsperiodens brytningar präglar fortfarande synen på upphovsrätten. År 2040 har upphovsrätten anpassats efter de nya förhållandena. Men det sker inte utan konflikter.

Jenny Johannisson

"Växtkraft"

LOKALT. Små kommuner har andra förutsättningar än stora för sitt kulturliv. Med den lilla kommunen Mellerud som exempel presenteras de möjligheter som öppnar sig i en mindre kommun när man vill använda den lokala kulturen som drivkraft i utvecklingen.

Sverker Sörlin

"Stad i ljus"

REGIONALISERING. Allt oftare betonas kulturens roll som lokal och regional utvecklings- och tillväxtkraft.
Umeå har i flera decennier byggt upp musiklivet, scenkonsten, bildkonsten och andra delar av kulturlivet.

Sven Nilsson

"Hjältarna"

KONSTNÄRERNA. Att vara konstnär är ett nödvändigt men olönsamt arbete. Det är konstnärerna som utgör centrum i den kreativitetsbaserade ekonomin, men det är andra som skördar frukterna. Det skulle kunna vara annorlunda.

Tobias Harding

"En nisch för staten"

KULTURPOLITIK. Den statliga kulturpolitiken står inför en nyorientering. Successivt kommer statens roll att gälla en avgränsad nisch med de nationella institutionerna, konstnärspolitiken och public servicemedierna i centrum. Men staten kommer inte att kontrollera kulturutvecklingen eller ens hela den offentliga kulturpolitiken.

Olle Wästberg

"Made in europe"

EU. Under EU:s långa tillkomstperiod spelade kulturfrågorna en undanskymd roll.
Vägen till europeisk enighet gick mindre genom kulturell gemenskap och mer genom ekonomisk integration. Detta kommer att ändra sig. Genom många små steg kommer kulturfrågorna att bli allt viktigare fram mot år 2040. Men Sverige riskerar att hamna i otakt.

Leif Jakobsson

"En ny giv"

FINLAND. I den finska kulturutredningen blickar man fram mot 2035. Det kreativa kapitalet, den kreativa produktionen och kulturbranschernas ständiga utveckling och förnyelse är samhällets viktigaste resurser.

Tobias Nielsén & Sven Nilsson

"Sprickorna i muren"

OCH NU? I en stor, långsam rörelse lämnar kulturen politiken bakom sig. Kulturpolitiken sluter sig som en vagnborg kring de klassiska konstarterna och kulturinstitutionerna.

Men utanför den växer nya uttrycksformer, nya produktionsformer och nya publiksammanhang fram.

Ytterligare författare: Sven-Eric Liedman, Rasmus Fleischer

Frågvisare : människans viktigaste verktyg

av Berild Lundblad, Nicklas

Inbunden bok. Volante. 2021. 365 sidor.

Mer om ISBN 9789179651480

Nyskick. Skyddsomslag i nyskick.

Säljare: Andersson, Henrik (företag)

Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK

ISBN: 9789179651480
Titel: Frågvisare : människans viktigaste verktyg
Författare: Berild Lundblad, Nicklas
Förlag: Volante
Utgivningsår: 2021
Omfång: 365 sidor
Bandtyp: Inbunden
Mått: 152 x 224 mm Ryggbredd 29 mm
Vikt: 667 g
Språk: Svenska
Baksidestext: Som man frågar får man svar. Den här boken handlar om den mänskliga nyfikenheten, hur den uppkommit, vad som skiljer oss från djuren. Frågor ramar in våra liv. Det är med frågor vi orienterar oss i världen. De utgör vårt viktigaste verktyg, förmågan som fört mänskligheten framåt. Men bättre frågor kommer också att hjälpa oss att skaffa oss en bättre bild av världen. Den här boken ger förslag på hur. Nicklas Berild Lundblad har utöver ledande roller på Google och andra techbolag, länge skrivit och forskat om gränslandet mellan teknik, samhälle och filosofi. Fredrik Stjernberg är professor i filosofi vid Linköpings universitet. Ur boken: Vi människor är ett nyfiket släkte, och denna nyfikenhet fick oss att lämna Afrika en gång för länge sedan, ge oss ut på haven, utforska världen och försöka få ihop en fungerande bild av världen. Nu finns människor överallt. Vi vet saker om de mest avlägsna delarna av universum, vi har en god bild av vad som hände innan det fanns människor, till och med av hur universum såg ut innan jorden bildades. Utan vår nyfikenhet hade våra förfäder inte gjort denna resa. De skulle ha stannat kvar i Afrika, de hade varit en annan sorts varelser, och allt hade varit väldigt annorlunda. Den mänskliga nyfikenheten är som ett extra organ. Det kompletterar våra vanliga sinnesorgan. Med ögonen utforskar vi omgivningen den synliga delen av omgivningen. Näsan ger oss vägledning om vilka flyktiga ämnen som finns i närheten, och hörseln informerar oss om ljud. Vi känner på saker och ting för att lista ut vad de är gjorda av, hur mycket tryck de står emot, vad de väger, och så vidare. Exempel på kapitel: Ett extra organ Vem ställde den första frågan? Frågan som hantverk Frågor och makt Frågan i litteraturen Varför är det mörkt på natten? Det vetenskapliga frågandet Hur många änglar får plats på ett nålshuvud? Filosofiska frågor

Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK

ISBN: 9789197836845
Titel: Framtiden är nu : Kultursverige 2040
Författare: Evelina Wahlqvist - Jan Åman - Daniel Johansson - Nicklas Lundblad - Emma Stenström - Lars Åberg - Bo Rothstein - Vanja Hermele - Lars Melin - Rudolf Antoni - Anders Rydell - Hynek Pallas - Owe Ronström - Ann Steiner - Annina Rabe - Bo Nilsson
Förlag: Volante
Utgivningsår: 2010
Omfång: 272 sidor
Bandtyp: Inbunden
Mått: 152 x 226 mm Ryggbredd 22 mm
Vikt: 480 g
Språk: Svenska
Baksidestext: År 2040! Vad vi vet, vad vi tror, vad vi vill. Boken "Framtiden är nu" är en antologi där 30 forskare och andra experter funderar över de viktigaste utmaningarna för samhället och kulturen med sikte på år 2040. Boken är ett projekt i samarbete med Swecult med finansiering från Riksbankens jubileumsfond och Framtidens kultur.

Gör internet oss dummare? Hur bör en stad utvecklas? Måste teatrar och tidningar förändra sig? Vad händer med dem som varken har jobb eller familj? Hur kan lugn råda i delar av kulturlivet medan branscher som arbetar med musik, film och läsning påverkas av enorma förändringar?

"Framtiden är nu" väver en bild av hur utveckling och splittring inom en mängd områden ställs mot ett trögrörligt system. Vilka krafter vinner?

Tobias Nielsén & Sven Nilsson

"Då, nu och sedan"

SPELPLANEN. Många av dem som är verksamma på olika positioner inom konst- och kulturlivet kommer också att vara med år 2040. Men spelplanen blir en annan. Konkurrensen om pengar och uppmärksamhet kommer att vara hårdare.

Mycket av det som skapar förutsättningarna i kulturlivet utspelas bakom ryggen på aktörerna, i synfältets periferi eller utom synhåll för dem.

Sven-Eric Liedman

"Vi bestämmer"

TEKNIKEN & MÄNNISKAN. Vi har vant oss vid höga hastigheter. Världen har blivit effektivare men också mer komplex. Ny teknik slår inte alltid ut den gamla, men skapar nya möjligheter. Vilka, är upp till oss.
Tekniken blir vad vi gör den till.

Rasmus Fleischer

"Ta plats"

STADSPLANERING. Överflödet av digital information bara tilltar, men ingen kulturform existerar som renodlat digitalt fenomen. Kulturen äger också rum och tar tid. Detta ställer krav på både stadsplanering och kulturpolitik.

Evelina Wahlqvist

"Skapandets växelverkan"

GEOGRAFI. Vi behöver, framför allt, icke-styrda utrymmen & de öppna mellanrummen i såväl våra kalendrar som i stadsplaneringen. Detta innebär en utmaning efter tidigare rationaliseringsvåg. Men konstnären kan stå som förebild, inte minst i sitt sätt att använda olika platser och sinnesstämningar.

Jan Åman

"Den nya staden"

URBANITET. Urbaniseringen tar över och det som nyss var landsbygd blir stad. I väst är det ännu gallerior, caffè latte och bomässearkitekturens förbannelse som bereder vägen. Men detta hör bara till det för-urbana. Det är i Afrika och i Asien som de nya städerna - de urbana regionerna - formas. Utan planer och utan centrum.

Daniel Johansson

"Impulsekonomi"

INTERNET. Även om mycket har hänt under de senaste trettio åren, har vi passerat åren av "vilda västern". Nätets framtid handlar om påbyggnader - men den unika, aggregerade och uppdaterade kunskapen om oss leder oss mot en impulsekonomi.

Nicklas Lundblad

"Dumma du?"

KUNSKAP. Informationsmängden har exploderat - men gör Google och andra tekniska hjälpmedel oss dummare?
En sak är säker: de kommande trettio åren kommer de klassiska kunskapsinstitutionerna att utmanas mer än de utmanats de gångna hundra åren.

Emma Stenström

"Komponera världen"

UTBILDNING. Kulturens roll i högskoleutbildningar bör sträcka sig bortom kulturområdet. I stället handlar det om att komponera en ny värld. Men det pågår ett slag om vad som ska prägla utbildningarna. Mot ökat utrymme för humaniora och omdöme står ökad rationalisering och kvantifiering.

Lars Åberg

"Ett öppet samhälle"

MÅNGKULTUR. Om ett par decennier kommer en fjärdedel av befolkningen att vara född utomlands. Det mångkulturella samhället kan bli öppet och kreativt, men där kan också uppstå isolerade och tillbakablickande stammar i samhällets utkant.

Bo Rothstein

"De dubbelt ratade"

FAMILJ & ARBETE. Kvinnorna dominerar alltmer inom den högre utbildningen. En följd av detta blir ett ökat antal lågutbildade män som blir förlorare på en allt hårdare arbetsmarknad.

Detta kommer i sin tur att få konsekvenser för deras livssituation, familjebildning och kulturvanor. De blir dubbelt ratade.

Vanja Hermele

"Myter om kvinnor"

JÄMSTÄLLDHET. Det finns några seglivade idéer som hindrar jämställdheten från att slå igenom fullt ut i samhället och i kulturlivet.v
Genom att bryta med dessa idéer bereder man vägen både för kvinnorna och den konstnärliga utvecklingen.

Lars Melin

"Säg det med stil"

SPRÅK. Språket förändras ständigt, men utvecklingen är inte rätlinjig. Språket blir både enklare och svårare, när allt fler skriver kan den språkliga formen bli det vi använder för att skilja ut oss och synas.

Rudolf Antoni

"Vem är du?"

KULTURVANOR. Vår tillhörighet till olika sociala skikt är starkt kopplad till våra vanor och preferenser. De markerar knivskarpt gränsen mellan dem som tillhör och dem som faller utanför. I framtiden kommer smaken att bli allt viktigare för att definiera vem du är.

Anders Rydell

"Mastodonter"

MARKNAD. I framtiden blomstrar mastodontkulturen, den internationella superkommersiella kulturen, liksom den lokala amatörkulturen. Men det traditionella kulturlivet får det svårare. Både publiken och pengarna kommer att strömma åt andra håll.

Hynek Pallas

"Efter ordet"

FILM. Vi går mot en värld där rörliga bilder dominerar. Morgondagens filmtalanger börjar med videokameran, inte med pennan. Men det klassiska filmskapandet som industri är en skugga av sitt forna jag. Anpassningar krävs.
Biografen för att visa film kommer inte att stå högre i hierarkin än en sängavskiljare eller en telefon.

v
Owe Ronström

"Utan gränser"

MUSIK. En ständig expansion - det är berättelsen om musikens värld under 1900-talet: mer musik i alla stilar och genrer, fler medier som sprider musik, fler som spelar samt ett hyllande också av tradition, historia och kulturarv. Så ser framtiden också ut. Under ytan sker det dock stora förändringar.

Ann Steiner

"Utmanad men inte hotad"

LITTERATUR. Det finns ingen kris på bokmarknaden. Däremot skapar det moderna mediesamhället och de digitala teknikerna nya läsarvanor och sociala mönster.
Det litterära systemet förändras men hotas inte.

Annina Rabe

"Älskade vän"

BIBLIOTEK. Alla älskar biblioteken. Ändå finns denna identitetskris. I biblioteksvärlden är det en sport att ifrågasätta sig själv.

Men kanske är det inte så komplicerat - man kan vara med och forma framtiden genom att stå emot tidens vindar.

Bo Nilsson

"Publikens tyranni"

BILDKONST. Bildkonstnärerna tillhör inte något avantgarde, samtidskonsten är snarare en del av mainstreamkulturen. Samtidigt som det finns en global enhetlighet finns det också en större kulturell bredd med ett utbyte av konstnärer från olika kulturkretsar. Mångfalden ökar. I framtiden kommer vi att få fler utställningsarenor.

Fredrik Österling

"En förlorad värld"

ORKESTRAR. Är symfoniorkestrarna tillbakablickande och inåtvända förvaltare av ett marginaliserat konstmusikarv?
Eller kan de erövra en starkare position?
De står inför ett vägval. Det kan leda till att en rad orkestrar läggs ner, men det kan också leda till en förnyelse av orkesterkulturen.

Per Arne Tjäder

"Anpassning och revolt"

TEATER. Framtidens teater kommer att utvecklas dels mot en teater med spektakelpotential på stora scener och med vidlyftiga grepp, dels mot ett fritt formmässigt prövande på mindre scener och utanför institutionerna.
Konkurrensen om publiken kommer att bli allt hårdare.

Pia Huss

"Landet annorlunda"

BARNKULTUR. Det finns en stark och progressiv tradition inom barnkulturen. Den kommer inte att försvinna. Men framtidens barnkultur kommer att kräva ett starkt engagemang från föräldrar, skola, kulturinstitutioner och public servicemedier. Inte minst kommer barnen själva att agera inom kulturen, både den levande och med de möjligheter att själva skapa som ny teknik erbjuder.

Kristian Berg

"I backspegeln"

KULTURARV. Redan i dag drunknar museerna i sina ständigt växande samlingar. Samtidigt växer också antalet byggnader och miljöer som anses kulturhistoriskt värdefulla.

Vad ska vi bevara och hur ska det presenteras? Frågorna leder rakt in i en diskussion om kulturarvens representativitet och legitimitet.

Daniel Sandström

"Ingen vet någonting"

TIDNINGAR. Dagstidningarnas situation förändras snabbt. Kartan har ritats om så många gånger att man måste tala om en förskjutning av världsbild, från en producentstyrd medievärld till en konsumentstyrd.

Vinnarna blir de som bäst förstått detta skifte.

Nina Wormbs

"Ruta och skärm"

PUBLIC SERVICE. Public service-mediernas gamla monopol är brutet och vi översvämmas av medier i gamla och nya former. Public service-medierna kommer att klara anpassningen till ständigt nya förhållanden, men de kommer att få kämpa för att få folk att betala sina avgifter och för att få publik till programmen.

Katarina Renman Claesson

"En annan ordning"

UPPHOVSRÄTT. Vi befinner oss mitt i den tredje vågens samhällsomvandling - efter jordbruks och industrisamhället kommer informationssamhället.
Övergångsperiodens brytningar präglar fortfarande synen på upphovsrätten. År 2040 har upphovsrätten anpassats efter de nya förhållandena. Men det sker inte utan konflikter.

Jenny Johannisson

"Växtkraft"

LOKALT. Små kommuner har andra förutsättningar än stora för sitt kulturliv. Med den lilla kommunen Mellerud som exempel presenteras de möjligheter som öppnar sig i en mindre kommun när man vill använda den lokala kulturen som drivkraft i utvecklingen.

Sverker Sörlin

"Stad i ljus"

REGIONALISERING. Allt oftare betonas kulturens roll som lokal och regional utvecklings- och tillväxtkraft.
Umeå har i flera decennier byggt upp musiklivet, scenkonsten, bildkonsten och andra delar av kulturlivet.

Sven Nilsson

"Hjältarna"

KONSTNÄRERNA. Att vara konstnär är ett nödvändigt men olönsamt arbete. Det är konstnärerna som utgör centrum i den kreativitetsbaserade ekonomin, men det är andra som skördar frukterna. Det skulle kunna vara annorlunda.

Tobias Harding

"En nisch för staten"

KULTURPOLITIK. Den statliga kulturpolitiken står inför en nyorientering. Successivt kommer statens roll att gälla en avgränsad nisch med de nationella institutionerna, konstnärspolitiken och public servicemedierna i centrum. Men staten kommer inte att kontrollera kulturutvecklingen eller ens hela den offentliga kulturpolitiken.

Olle Wästberg

"Made in europe"

EU. Under EU:s långa tillkomstperiod spelade kulturfrågorna en undanskymd roll.
Vägen till europeisk enighet gick mindre genom kulturell gemenskap och mer genom ekonomisk integration. Detta kommer att ändra sig. Genom många små steg kommer kulturfrågorna att bli allt viktigare fram mot år 2040. Men Sverige riskerar att hamna i otakt.

Leif Jakobsson

"En ny giv"

FINLAND. I den finska kulturutredningen blickar man fram mot 2035. Det kreativa kapitalet, den kreativa produktionen och kulturbranschernas ständiga utveckling och förnyelse är samhällets viktigaste resurser.

Tobias Nielsén & Sven Nilsson

"Sprickorna i muren"

OCH NU? I en stor, långsam rörelse lämnar kulturen politiken bakom sig. Kulturpolitiken sluter sig som en vagnborg kring de klassiska konstarterna och kulturinstitutionerna.

Men utanför den växer nya uttrycksformer, nya produktionsformer och nya publiksammanhang fram.

Ytterligare författare: Sven-Eric Liedman, Rasmus Fleischer

Säkra ditt företag - Informationssäkerhet för...

av Nicklas Lundblad

Inbunden bok. Liber. 1:1 uppl. 2005. 210 sidor.

Mer om ISBN 9789147073788

Nära nyskick. Format 21,5 x 15 cm Vikt 445 g.
Inbundet förlagsband, illustrerad med enstaka sv/v figurer. INNEHÅLL: Förord. Inledning 1. Informationssäkerhetens grunder 2. Säkerhet idag 3. Risker och hot 4. Säkerhetspolicies och säkerhetskontrakt 5. Säkerheten och tek läs mer … läs mer

Säljare: Boklöf (företag)

Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK

ISBN: 9789147073788
Titel: Säkra ditt företag - Informationssäkerhet för chefer och ledare
Författare: Lundblad, Nicklas
Förlag: Liber
Utgivningsår: 2005
Omfång: 212 sidor
Bandtyp: Övrigt
Vikt: 440 g
Språk: Svenska
Baksidestext: Information blir en allt viktigare resurs för företag och organisationer. Samtidigt ökar sårbarheten och antalet vägar som viktig information kan "läcka" ur företaget.
Säkerhet i företag visar vilka säkerhetsrisker som finns, vilka problem de kan ge och vilka möjliga lösningar som finns.

Läs mer
Information blir en allt viktigare resurs för företag och organisationer. Samtidigt ökar sårbarheten och antalet vägar som viktig information kan "läcka" ur företaget. Utan ett fullgott skydd för information saknas också ett skydd för verksamheten över huvud taget. Samtidigt är det viktigt att inte fastna i tanken på den absoluta säkerheten. Boken utgår från att det är viktigt att ständigt tänka sig säkerheten som en relation: det gäller att vara säkrare än konkurrenter och angripare - inte att sträva efter en omöjlig absolut säkerhet!
Säkerhet är alltid en ledningsfråga och den utgår från en överenskommelse mellan ledning och anställda. För att skapa ett informationssäkrare företag gäller det i första hand att inse vilka risker som finns, att organisera arbetet med säkerhet, att påverka de som arbetar i organisationen och öka deras säkerhetsmedvetande och lära dem hur de ska agera för att behålla informationen inom företaget. Säkerhetsfrågor är till 95 % en fråga om organisation, juridik, ekonomi, strategi och beteende och endast 5 % teknik.
Det här är en grundläggande bok om hur man utvecklar en säkerhetskultur och bygger kunskap om säkerhet i företaget/organisationen. Det är ingen bok om IT-säkerhet och ingen bok för tekniker utan den riktar sig till företagsledare och vanliga chefer som vill dra nytta av de många fördelar som säkerheten kan ge.
Säkerhet i företag visar vilka säkerhetsrisker som finns, vilka problem de kan ge och vilka möjliga lösningar som finns. Boken ger också förslag till hur man ska utforma säkerhetsarbetet i organisationen och forma en säkerhetsöverenskommelse. I boken finns ett stort antal konkreta och enkla säkerhetstips för att inleda säkerhetsarbetet.
Men framför allt visar boken att säkerhet är en affärsmöjlighet och en konkurrensstrategi. De företag/organisationer som använder säkerheten rätt har en tydlig fördel i framtiden.

Om författarna
Nicklas Lundblad är chef för Stockholms e-handelskammare, föredragshållare i IT-ämnen och doktorand i informatik. Han är expert i e-Europe Advisory Group som ger råd i IT-politiska frågor till EU-kommissionen, sitter med i Internationella Handelskammarens kommission för IT-frågor och skriver regelbundet i ett flertal tidningar. Han har tidigare skrivit två böcker om IT och samhälle.

Frågvisare: Människans viktigaste verktyg

av Berild Lundblad, Nicklas

Inbunden bok. Volante. 2021. 365 sidor.

Mer om ISBN 9789179651480

Mycket gott skick. Skyddsomslag i mycket gott skick. Inbunden i förlagets pappband med skyddsomslag.

Säljare: Antikvariat Drotten Wisby AB (företag)

Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK

ISBN: 9789179651480
Titel: Frågvisare : människans viktigaste verktyg
Författare: Berild Lundblad, Nicklas
Förlag: Volante
Utgivningsår: 2021
Omfång: 365 sidor
Bandtyp: Inbunden
Mått: 152 x 224 mm Ryggbredd 29 mm
Vikt: 667 g
Språk: Svenska
Baksidestext: Som man frågar får man svar. Den här boken handlar om den mänskliga nyfikenheten, hur den uppkommit, vad som skiljer oss från djuren. Frågor ramar in våra liv. Det är med frågor vi orienterar oss i världen. De utgör vårt viktigaste verktyg, förmågan som fört mänskligheten framåt. Men bättre frågor kommer också att hjälpa oss att skaffa oss en bättre bild av världen. Den här boken ger förslag på hur. Nicklas Berild Lundblad har utöver ledande roller på Google och andra techbolag, länge skrivit och forskat om gränslandet mellan teknik, samhälle och filosofi. Fredrik Stjernberg är professor i filosofi vid Linköpings universitet. Ur boken: Vi människor är ett nyfiket släkte, och denna nyfikenhet fick oss att lämna Afrika en gång för länge sedan, ge oss ut på haven, utforska världen och försöka få ihop en fungerande bild av världen. Nu finns människor överallt. Vi vet saker om de mest avlägsna delarna av universum, vi har en god bild av vad som hände innan det fanns människor, till och med av hur universum såg ut innan jorden bildades. Utan vår nyfikenhet hade våra förfäder inte gjort denna resa. De skulle ha stannat kvar i Afrika, de hade varit en annan sorts varelser, och allt hade varit väldigt annorlunda. Den mänskliga nyfikenheten är som ett extra organ. Det kompletterar våra vanliga sinnesorgan. Med ögonen utforskar vi omgivningen den synliga delen av omgivningen. Näsan ger oss vägledning om vilka flyktiga ämnen som finns i närheten, och hörseln informerar oss om ljud. Vi känner på saker och ting för att lista ut vad de är gjorda av, hur mycket tryck de står emot, vad de väger, och så vidare. Exempel på kapitel: Ett extra organ Vem ställde den första frågan? Frågan som hantverk Frågor och makt Frågan i litteraturen Varför är det mörkt på natten? Det vetenskapliga frågandet Hur många änglar får plats på ett nålshuvud? Filosofiska frågor

Om maskiner kunde tänka

av Lundblad, Nicklas

Häftad bok. Novellix. 1 uppl. 2014. 25 sidor.

Mer om ISBN 9789175890456

Nära nyskick. Stämplad SÅLD längst bak.

Säljare: Jennie Bok

Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK

ISBN: 9789197836845
Titel: Framtiden är nu : Kultursverige 2040
Författare: Evelina Wahlqvist - Jan Åman - Daniel Johansson - Nicklas Lundblad - Emma Stenström - Lars Åberg - Bo Rothstein - Vanja Hermele - Lars Melin - Rudolf Antoni - Anders Rydell - Hynek Pallas - Owe Ronström - Ann Steiner - Annina Rabe - Bo Nilsson
Förlag: Volante
Utgivningsår: 2010
Omfång: 272 sidor
Bandtyp: Inbunden
Mått: 152 x 226 mm Ryggbredd 22 mm
Vikt: 480 g
Språk: Svenska
Baksidestext: År 2040! Vad vi vet, vad vi tror, vad vi vill. Boken "Framtiden är nu" är en antologi där 30 forskare och andra experter funderar över de viktigaste utmaningarna för samhället och kulturen med sikte på år 2040. Boken är ett projekt i samarbete med Swecult med finansiering från Riksbankens jubileumsfond och Framtidens kultur.

Gör internet oss dummare? Hur bör en stad utvecklas? Måste teatrar och tidningar förändra sig? Vad händer med dem som varken har jobb eller familj? Hur kan lugn råda i delar av kulturlivet medan branscher som arbetar med musik, film och läsning påverkas av enorma förändringar?

"Framtiden är nu" väver en bild av hur utveckling och splittring inom en mängd områden ställs mot ett trögrörligt system. Vilka krafter vinner?

Tobias Nielsén & Sven Nilsson

"Då, nu och sedan"

SPELPLANEN. Många av dem som är verksamma på olika positioner inom konst- och kulturlivet kommer också att vara med år 2040. Men spelplanen blir en annan. Konkurrensen om pengar och uppmärksamhet kommer att vara hårdare.

Mycket av det som skapar förutsättningarna i kulturlivet utspelas bakom ryggen på aktörerna, i synfältets periferi eller utom synhåll för dem.

Sven-Eric Liedman

"Vi bestämmer"

TEKNIKEN & MÄNNISKAN. Vi har vant oss vid höga hastigheter. Världen har blivit effektivare men också mer komplex. Ny teknik slår inte alltid ut den gamla, men skapar nya möjligheter. Vilka, är upp till oss.
Tekniken blir vad vi gör den till.

Rasmus Fleischer

"Ta plats"

STADSPLANERING. Överflödet av digital information bara tilltar, men ingen kulturform existerar som renodlat digitalt fenomen. Kulturen äger också rum och tar tid. Detta ställer krav på både stadsplanering och kulturpolitik.

Evelina Wahlqvist

"Skapandets växelverkan"

GEOGRAFI. Vi behöver, framför allt, icke-styrda utrymmen & de öppna mellanrummen i såväl våra kalendrar som i stadsplaneringen. Detta innebär en utmaning efter tidigare rationaliseringsvåg. Men konstnären kan stå som förebild, inte minst i sitt sätt att använda olika platser och sinnesstämningar.

Jan Åman

"Den nya staden"

URBANITET. Urbaniseringen tar över och det som nyss var landsbygd blir stad. I väst är det ännu gallerior, caffè latte och bomässearkitekturens förbannelse som bereder vägen. Men detta hör bara till det för-urbana. Det är i Afrika och i Asien som de nya städerna - de urbana regionerna - formas. Utan planer och utan centrum.

Daniel Johansson

"Impulsekonomi"

INTERNET. Även om mycket har hänt under de senaste trettio åren, har vi passerat åren av "vilda västern". Nätets framtid handlar om påbyggnader - men den unika, aggregerade och uppdaterade kunskapen om oss leder oss mot en impulsekonomi.

Nicklas Lundblad

"Dumma du?"

KUNSKAP. Informationsmängden har exploderat - men gör Google och andra tekniska hjälpmedel oss dummare?
En sak är säker: de kommande trettio åren kommer de klassiska kunskapsinstitutionerna att utmanas mer än de utmanats de gångna hundra åren.

Emma Stenström

"Komponera världen"

UTBILDNING. Kulturens roll i högskoleutbildningar bör sträcka sig bortom kulturområdet. I stället handlar det om att komponera en ny värld. Men det pågår ett slag om vad som ska prägla utbildningarna. Mot ökat utrymme för humaniora och omdöme står ökad rationalisering och kvantifiering.

Lars Åberg

"Ett öppet samhälle"

MÅNGKULTUR. Om ett par decennier kommer en fjärdedel av befolkningen att vara född utomlands. Det mångkulturella samhället kan bli öppet och kreativt, men där kan också uppstå isolerade och tillbakablickande stammar i samhällets utkant.

Bo Rothstein

"De dubbelt ratade"

FAMILJ & ARBETE. Kvinnorna dominerar alltmer inom den högre utbildningen. En följd av detta blir ett ökat antal lågutbildade män som blir förlorare på en allt hårdare arbetsmarknad.

Detta kommer i sin tur att få konsekvenser för deras livssituation, familjebildning och kulturvanor. De blir dubbelt ratade.

Vanja Hermele

"Myter om kvinnor"

JÄMSTÄLLDHET. Det finns några seglivade idéer som hindrar jämställdheten från att slå igenom fullt ut i samhället och i kulturlivet.v
Genom att bryta med dessa idéer bereder man vägen både för kvinnorna och den konstnärliga utvecklingen.

Lars Melin

"Säg det med stil"

SPRÅK. Språket förändras ständigt, men utvecklingen är inte rätlinjig. Språket blir både enklare och svårare, när allt fler skriver kan den språkliga formen bli det vi använder för att skilja ut oss och synas.

Rudolf Antoni

"Vem är du?"

KULTURVANOR. Vår tillhörighet till olika sociala skikt är starkt kopplad till våra vanor och preferenser. De markerar knivskarpt gränsen mellan dem som tillhör och dem som faller utanför. I framtiden kommer smaken att bli allt viktigare för att definiera vem du är.

Anders Rydell

"Mastodonter"

MARKNAD. I framtiden blomstrar mastodontkulturen, den internationella superkommersiella kulturen, liksom den lokala amatörkulturen. Men det traditionella kulturlivet får det svårare. Både publiken och pengarna kommer att strömma åt andra håll.

Hynek Pallas

"Efter ordet"

FILM. Vi går mot en värld där rörliga bilder dominerar. Morgondagens filmtalanger börjar med videokameran, inte med pennan. Men det klassiska filmskapandet som industri är en skugga av sitt forna jag. Anpassningar krävs.
Biografen för att visa film kommer inte att stå högre i hierarkin än en sängavskiljare eller en telefon.

v
Owe Ronström

"Utan gränser"

MUSIK. En ständig expansion - det är berättelsen om musikens värld under 1900-talet: mer musik i alla stilar och genrer, fler medier som sprider musik, fler som spelar samt ett hyllande också av tradition, historia och kulturarv. Så ser framtiden också ut. Under ytan sker det dock stora förändringar.

Ann Steiner

"Utmanad men inte hotad"

LITTERATUR. Det finns ingen kris på bokmarknaden. Däremot skapar det moderna mediesamhället och de digitala teknikerna nya läsarvanor och sociala mönster.
Det litterära systemet förändras men hotas inte.

Annina Rabe

"Älskade vän"

BIBLIOTEK. Alla älskar biblioteken. Ändå finns denna identitetskris. I biblioteksvärlden är det en sport att ifrågasätta sig själv.

Men kanske är det inte så komplicerat - man kan vara med och forma framtiden genom att stå emot tidens vindar.

Bo Nilsson

"Publikens tyranni"

BILDKONST. Bildkonstnärerna tillhör inte något avantgarde, samtidskonsten är snarare en del av mainstreamkulturen. Samtidigt som det finns en global enhetlighet finns det också en större kulturell bredd med ett utbyte av konstnärer från olika kulturkretsar. Mångfalden ökar. I framtiden kommer vi att få fler utställningsarenor.

Fredrik Österling

"En förlorad värld"

ORKESTRAR. Är symfoniorkestrarna tillbakablickande och inåtvända förvaltare av ett marginaliserat konstmusikarv?
Eller kan de erövra en starkare position?
De står inför ett vägval. Det kan leda till att en rad orkestrar läggs ner, men det kan också leda till en förnyelse av orkesterkulturen.

Per Arne Tjäder

"Anpassning och revolt"

TEATER. Framtidens teater kommer att utvecklas dels mot en teater med spektakelpotential på stora scener och med vidlyftiga grepp, dels mot ett fritt formmässigt prövande på mindre scener och utanför institutionerna.
Konkurrensen om publiken kommer att bli allt hårdare.

Pia Huss

"Landet annorlunda"

BARNKULTUR. Det finns en stark och progressiv tradition inom barnkulturen. Den kommer inte att försvinna. Men framtidens barnkultur kommer att kräva ett starkt engagemang från föräldrar, skola, kulturinstitutioner och public servicemedier. Inte minst kommer barnen själva att agera inom kulturen, både den levande och med de möjligheter att själva skapa som ny teknik erbjuder.

Kristian Berg

"I backspegeln"

KULTURARV. Redan i dag drunknar museerna i sina ständigt växande samlingar. Samtidigt växer också antalet byggnader och miljöer som anses kulturhistoriskt värdefulla.

Vad ska vi bevara och hur ska det presenteras? Frågorna leder rakt in i en diskussion om kulturarvens representativitet och legitimitet.

Daniel Sandström

"Ingen vet någonting"

TIDNINGAR. Dagstidningarnas situation förändras snabbt. Kartan har ritats om så många gånger att man måste tala om en förskjutning av världsbild, från en producentstyrd medievärld till en konsumentstyrd.

Vinnarna blir de som bäst förstått detta skifte.

Nina Wormbs

"Ruta och skärm"

PUBLIC SERVICE. Public service-mediernas gamla monopol är brutet och vi översvämmas av medier i gamla och nya former. Public service-medierna kommer att klara anpassningen till ständigt nya förhållanden, men de kommer att få kämpa för att få folk att betala sina avgifter och för att få publik till programmen.

Katarina Renman Claesson

"En annan ordning"

UPPHOVSRÄTT. Vi befinner oss mitt i den tredje vågens samhällsomvandling - efter jordbruks och industrisamhället kommer informationssamhället.
Övergångsperiodens brytningar präglar fortfarande synen på upphovsrätten. År 2040 har upphovsrätten anpassats efter de nya förhållandena. Men det sker inte utan konflikter.

Jenny Johannisson

"Växtkraft"

LOKALT. Små kommuner har andra förutsättningar än stora för sitt kulturliv. Med den lilla kommunen Mellerud som exempel presenteras de möjligheter som öppnar sig i en mindre kommun när man vill använda den lokala kulturen som drivkraft i utvecklingen.

Sverker Sörlin

"Stad i ljus"

REGIONALISERING. Allt oftare betonas kulturens roll som lokal och regional utvecklings- och tillväxtkraft.
Umeå har i flera decennier byggt upp musiklivet, scenkonsten, bildkonsten och andra delar av kulturlivet.

Sven Nilsson

"Hjältarna"

KONSTNÄRERNA. Att vara konstnär är ett nödvändigt men olönsamt arbete. Det är konstnärerna som utgör centrum i den kreativitetsbaserade ekonomin, men det är andra som skördar frukterna. Det skulle kunna vara annorlunda.

Tobias Harding

"En nisch för staten"

KULTURPOLITIK. Den statliga kulturpolitiken står inför en nyorientering. Successivt kommer statens roll att gälla en avgränsad nisch med de nationella institutionerna, konstnärspolitiken och public servicemedierna i centrum. Men staten kommer inte att kontrollera kulturutvecklingen eller ens hela den offentliga kulturpolitiken.

Olle Wästberg

"Made in europe"

EU. Under EU:s långa tillkomstperiod spelade kulturfrågorna en undanskymd roll.
Vägen till europeisk enighet gick mindre genom kulturell gemenskap och mer genom ekonomisk integration. Detta kommer att ändra sig. Genom många små steg kommer kulturfrågorna att bli allt viktigare fram mot år 2040. Men Sverige riskerar att hamna i otakt.

Leif Jakobsson

"En ny giv"

FINLAND. I den finska kulturutredningen blickar man fram mot 2035. Det kreativa kapitalet, den kreativa produktionen och kulturbranschernas ständiga utveckling och förnyelse är samhällets viktigaste resurser.

Tobias Nielsén & Sven Nilsson

"Sprickorna i muren"

OCH NU? I en stor, långsam rörelse lämnar kulturen politiken bakom sig. Kulturpolitiken sluter sig som en vagnborg kring de klassiska konstarterna och kulturinstitutionerna.

Men utanför den växer nya uttrycksformer, nya produktionsformer och nya publiksammanhang fram.

Ytterligare författare: Sven-Eric Liedman, Rasmus Fleischer

Frågvisare : människans viktigaste verktyg

av Nicklas Berild Lundblad - Fredrik Stjernberg

Inbunden bok. Volante. 2021. 365 sidor.

Mer om ISBN 9789179651480

Nyskick. Skyddsomslag i nyskick. Bokhandelsnytt exemplar i presentskick. Oläst.

"Vi människor är ett nyfiket släkte, och denna nyfikenhet fick oss att lämna Afrika en gång för länge sedan, ge oss ut på haven, utforska världen och försöka få ihop en fungerande bild av världen. Nu finns läs mer … läs mer

Säljare: PEBOK

Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK

ISBN: 9789179651480
Titel: Frågvisare : människans viktigaste verktyg
Författare: Berild Lundblad, Nicklas
Förlag: Volante
Utgivningsår: 2021
Omfång: 365 sidor
Bandtyp: Inbunden
Mått: 152 x 224 mm Ryggbredd 29 mm
Vikt: 667 g
Språk: Svenska
Baksidestext: Som man frågar får man svar. Den här boken handlar om den mänskliga nyfikenheten, hur den uppkommit, vad som skiljer oss från djuren. Frågor ramar in våra liv. Det är med frågor vi orienterar oss i världen. De utgör vårt viktigaste verktyg, förmågan som fört mänskligheten framåt. Men bättre frågor kommer också att hjälpa oss att skaffa oss en bättre bild av världen. Den här boken ger förslag på hur. Nicklas Berild Lundblad har utöver ledande roller på Google och andra techbolag, länge skrivit och forskat om gränslandet mellan teknik, samhälle och filosofi. Fredrik Stjernberg är professor i filosofi vid Linköpings universitet. Ur boken: Vi människor är ett nyfiket släkte, och denna nyfikenhet fick oss att lämna Afrika en gång för länge sedan, ge oss ut på haven, utforska världen och försöka få ihop en fungerande bild av världen. Nu finns människor överallt. Vi vet saker om de mest avlägsna delarna av universum, vi har en god bild av vad som hände innan det fanns människor, till och med av hur universum såg ut innan jorden bildades. Utan vår nyfikenhet hade våra förfäder inte gjort denna resa. De skulle ha stannat kvar i Afrika, de hade varit en annan sorts varelser, och allt hade varit väldigt annorlunda. Den mänskliga nyfikenheten är som ett extra organ. Det kompletterar våra vanliga sinnesorgan. Med ögonen utforskar vi omgivningen den synliga delen av omgivningen. Näsan ger oss vägledning om vilka flyktiga ämnen som finns i närheten, och hörseln informerar oss om ljud. Vi känner på saker och ting för att lista ut vad de är gjorda av, hur mycket tryck de står emot, vad de väger, och så vidare. Exempel på kapitel: Ett extra organ Vem ställde den första frågan? Frågan som hantverk Frågor och makt Frågan i litteraturen Varför är det mörkt på natten? Det vetenskapliga frågandet Hur många änglar får plats på ett nålshuvud? Filosofiska frågor

Bortom den stora staten

av Berild Lundblad, Nicklas

Pocketbok. Timbro. 1 uppl. 2021. 165 sidor.

Mer om ISBN 9789177032649

Nära nyskick. Lättare hanteringsslitage

Säljare: Micael Erneborg

Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK

Framtiden är nu : Kultursverige 2040

av Evelina Wahlqvist - Jan Åman - Daniel Johansson - Nickl...

Häftad bok. Volante. 1 uppl. 2010. 272 sidor.

Mer om ISBN 9789197836845

Mycket gott skick. Överstrykningar i orange överstrykning penna.

Säljare: Böckernas Hus i Tidan (företag)

Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK

ISBN: 9789197836845
Titel: Framtiden är nu : Kultursverige 2040
Författare: Evelina Wahlqvist - Jan Åman - Daniel Johansson - Nicklas Lundblad - Emma Stenström - Lars Åberg - Bo Rothstein - Vanja Hermele - Lars Melin - Rudolf Antoni - Anders Rydell - Hynek Pallas - Owe Ronström - Ann Steiner - Annina Rabe - Bo Nilsson
Förlag: Volante
Utgivningsår: 2010
Omfång: 272 sidor
Bandtyp: Inbunden
Mått: 152 x 226 mm Ryggbredd 22 mm
Vikt: 480 g
Språk: Svenska
Baksidestext: År 2040! Vad vi vet, vad vi tror, vad vi vill. Boken "Framtiden är nu" är en antologi där 30 forskare och andra experter funderar över de viktigaste utmaningarna för samhället och kulturen med sikte på år 2040. Boken är ett projekt i samarbete med Swecult med finansiering från Riksbankens jubileumsfond och Framtidens kultur.

Gör internet oss dummare? Hur bör en stad utvecklas? Måste teatrar och tidningar förändra sig? Vad händer med dem som varken har jobb eller familj? Hur kan lugn råda i delar av kulturlivet medan branscher som arbetar med musik, film och läsning påverkas av enorma förändringar?

"Framtiden är nu" väver en bild av hur utveckling och splittring inom en mängd områden ställs mot ett trögrörligt system. Vilka krafter vinner?

Tobias Nielsén & Sven Nilsson

"Då, nu och sedan"

SPELPLANEN. Många av dem som är verksamma på olika positioner inom konst- och kulturlivet kommer också att vara med år 2040. Men spelplanen blir en annan. Konkurrensen om pengar och uppmärksamhet kommer att vara hårdare.

Mycket av det som skapar förutsättningarna i kulturlivet utspelas bakom ryggen på aktörerna, i synfältets periferi eller utom synhåll för dem.

Sven-Eric Liedman

"Vi bestämmer"

TEKNIKEN & MÄNNISKAN. Vi har vant oss vid höga hastigheter. Världen har blivit effektivare men också mer komplex. Ny teknik slår inte alltid ut den gamla, men skapar nya möjligheter. Vilka, är upp till oss.
Tekniken blir vad vi gör den till.

Rasmus Fleischer

"Ta plats"

STADSPLANERING. Överflödet av digital information bara tilltar, men ingen kulturform existerar som renodlat digitalt fenomen. Kulturen äger också rum och tar tid. Detta ställer krav på både stadsplanering och kulturpolitik.

Evelina Wahlqvist

"Skapandets växelverkan"

GEOGRAFI. Vi behöver, framför allt, icke-styrda utrymmen & de öppna mellanrummen i såväl våra kalendrar som i stadsplaneringen. Detta innebär en utmaning efter tidigare rationaliseringsvåg. Men konstnären kan stå som förebild, inte minst i sitt sätt att använda olika platser och sinnesstämningar.

Jan Åman

"Den nya staden"

URBANITET. Urbaniseringen tar över och det som nyss var landsbygd blir stad. I väst är det ännu gallerior, caffè latte och bomässearkitekturens förbannelse som bereder vägen. Men detta hör bara till det för-urbana. Det är i Afrika och i Asien som de nya städerna - de urbana regionerna - formas. Utan planer och utan centrum.

Daniel Johansson

"Impulsekonomi"

INTERNET. Även om mycket har hänt under de senaste trettio åren, har vi passerat åren av "vilda västern". Nätets framtid handlar om påbyggnader - men den unika, aggregerade och uppdaterade kunskapen om oss leder oss mot en impulsekonomi.

Nicklas Lundblad

"Dumma du?"

KUNSKAP. Informationsmängden har exploderat - men gör Google och andra tekniska hjälpmedel oss dummare?
En sak är säker: de kommande trettio åren kommer de klassiska kunskapsinstitutionerna att utmanas mer än de utmanats de gångna hundra åren.

Emma Stenström

"Komponera världen"

UTBILDNING. Kulturens roll i högskoleutbildningar bör sträcka sig bortom kulturområdet. I stället handlar det om att komponera en ny värld. Men det pågår ett slag om vad som ska prägla utbildningarna. Mot ökat utrymme för humaniora och omdöme står ökad rationalisering och kvantifiering.

Lars Åberg

"Ett öppet samhälle"

MÅNGKULTUR. Om ett par decennier kommer en fjärdedel av befolkningen att vara född utomlands. Det mångkulturella samhället kan bli öppet och kreativt, men där kan också uppstå isolerade och tillbakablickande stammar i samhällets utkant.

Bo Rothstein

"De dubbelt ratade"

FAMILJ & ARBETE. Kvinnorna dominerar alltmer inom den högre utbildningen. En följd av detta blir ett ökat antal lågutbildade män som blir förlorare på en allt hårdare arbetsmarknad.

Detta kommer i sin tur att få konsekvenser för deras livssituation, familjebildning och kulturvanor. De blir dubbelt ratade.

Vanja Hermele

"Myter om kvinnor"

JÄMSTÄLLDHET. Det finns några seglivade idéer som hindrar jämställdheten från att slå igenom fullt ut i samhället och i kulturlivet.v
Genom att bryta med dessa idéer bereder man vägen både för kvinnorna och den konstnärliga utvecklingen.

Lars Melin

"Säg det med stil"

SPRÅK. Språket förändras ständigt, men utvecklingen är inte rätlinjig. Språket blir både enklare och svårare, när allt fler skriver kan den språkliga formen bli det vi använder för att skilja ut oss och synas.

Rudolf Antoni

"Vem är du?"

KULTURVANOR. Vår tillhörighet till olika sociala skikt är starkt kopplad till våra vanor och preferenser. De markerar knivskarpt gränsen mellan dem som tillhör och dem som faller utanför. I framtiden kommer smaken att bli allt viktigare för att definiera vem du är.

Anders Rydell

"Mastodonter"

MARKNAD. I framtiden blomstrar mastodontkulturen, den internationella superkommersiella kulturen, liksom den lokala amatörkulturen. Men det traditionella kulturlivet får det svårare. Både publiken och pengarna kommer att strömma åt andra håll.

Hynek Pallas

"Efter ordet"

FILM. Vi går mot en värld där rörliga bilder dominerar. Morgondagens filmtalanger börjar med videokameran, inte med pennan. Men det klassiska filmskapandet som industri är en skugga av sitt forna jag. Anpassningar krävs.
Biografen för att visa film kommer inte att stå högre i hierarkin än en sängavskiljare eller en telefon.

v
Owe Ronström

"Utan gränser"

MUSIK. En ständig expansion - det är berättelsen om musikens värld under 1900-talet: mer musik i alla stilar och genrer, fler medier som sprider musik, fler som spelar samt ett hyllande också av tradition, historia och kulturarv. Så ser framtiden också ut. Under ytan sker det dock stora förändringar.

Ann Steiner

"Utmanad men inte hotad"

LITTERATUR. Det finns ingen kris på bokmarknaden. Däremot skapar det moderna mediesamhället och de digitala teknikerna nya läsarvanor och sociala mönster.
Det litterära systemet förändras men hotas inte.

Annina Rabe

"Älskade vän"

BIBLIOTEK. Alla älskar biblioteken. Ändå finns denna identitetskris. I biblioteksvärlden är det en sport att ifrågasätta sig själv.

Men kanske är det inte så komplicerat - man kan vara med och forma framtiden genom att stå emot tidens vindar.

Bo Nilsson

"Publikens tyranni"

BILDKONST. Bildkonstnärerna tillhör inte något avantgarde, samtidskonsten är snarare en del av mainstreamkulturen. Samtidigt som det finns en global enhetlighet finns det också en större kulturell bredd med ett utbyte av konstnärer från olika kulturkretsar. Mångfalden ökar. I framtiden kommer vi att få fler utställningsarenor.

Fredrik Österling

"En förlorad värld"

ORKESTRAR. Är symfoniorkestrarna tillbakablickande och inåtvända förvaltare av ett marginaliserat konstmusikarv?
Eller kan de erövra en starkare position?
De står inför ett vägval. Det kan leda till att en rad orkestrar läggs ner, men det kan också leda till en förnyelse av orkesterkulturen.

Per Arne Tjäder

"Anpassning och revolt"

TEATER. Framtidens teater kommer att utvecklas dels mot en teater med spektakelpotential på stora scener och med vidlyftiga grepp, dels mot ett fritt formmässigt prövande på mindre scener och utanför institutionerna.
Konkurrensen om publiken kommer att bli allt hårdare.

Pia Huss

"Landet annorlunda"

BARNKULTUR. Det finns en stark och progressiv tradition inom barnkulturen. Den kommer inte att försvinna. Men framtidens barnkultur kommer att kräva ett starkt engagemang från föräldrar, skola, kulturinstitutioner och public servicemedier. Inte minst kommer barnen själva att agera inom kulturen, både den levande och med de möjligheter att själva skapa som ny teknik erbjuder.

Kristian Berg

"I backspegeln"

KULTURARV. Redan i dag drunknar museerna i sina ständigt växande samlingar. Samtidigt växer också antalet byggnader och miljöer som anses kulturhistoriskt värdefulla.

Vad ska vi bevara och hur ska det presenteras? Frågorna leder rakt in i en diskussion om kulturarvens representativitet och legitimitet.

Daniel Sandström

"Ingen vet någonting"

TIDNINGAR. Dagstidningarnas situation förändras snabbt. Kartan har ritats om så många gånger att man måste tala om en förskjutning av världsbild, från en producentstyrd medievärld till en konsumentstyrd.

Vinnarna blir de som bäst förstått detta skifte.

Nina Wormbs

"Ruta och skärm"

PUBLIC SERVICE. Public service-mediernas gamla monopol är brutet och vi översvämmas av medier i gamla och nya former. Public service-medierna kommer att klara anpassningen till ständigt nya förhållanden, men de kommer att få kämpa för att få folk att betala sina avgifter och för att få publik till programmen.

Katarina Renman Claesson

"En annan ordning"

UPPHOVSRÄTT. Vi befinner oss mitt i den tredje vågens samhällsomvandling - efter jordbruks och industrisamhället kommer informationssamhället.
Övergångsperiodens brytningar präglar fortfarande synen på upphovsrätten. År 2040 har upphovsrätten anpassats efter de nya förhållandena. Men det sker inte utan konflikter.

Jenny Johannisson

"Växtkraft"

LOKALT. Små kommuner har andra förutsättningar än stora för sitt kulturliv. Med den lilla kommunen Mellerud som exempel presenteras de möjligheter som öppnar sig i en mindre kommun när man vill använda den lokala kulturen som drivkraft i utvecklingen.

Sverker Sörlin

"Stad i ljus"

REGIONALISERING. Allt oftare betonas kulturens roll som lokal och regional utvecklings- och tillväxtkraft.
Umeå har i flera decennier byggt upp musiklivet, scenkonsten, bildkonsten och andra delar av kulturlivet.

Sven Nilsson

"Hjältarna"

KONSTNÄRERNA. Att vara konstnär är ett nödvändigt men olönsamt arbete. Det är konstnärerna som utgör centrum i den kreativitetsbaserade ekonomin, men det är andra som skördar frukterna. Det skulle kunna vara annorlunda.

Tobias Harding

"En nisch för staten"

KULTURPOLITIK. Den statliga kulturpolitiken står inför en nyorientering. Successivt kommer statens roll att gälla en avgränsad nisch med de nationella institutionerna, konstnärspolitiken och public servicemedierna i centrum. Men staten kommer inte att kontrollera kulturutvecklingen eller ens hela den offentliga kulturpolitiken.

Olle Wästberg

"Made in europe"

EU. Under EU:s långa tillkomstperiod spelade kulturfrågorna en undanskymd roll.
Vägen till europeisk enighet gick mindre genom kulturell gemenskap och mer genom ekonomisk integration. Detta kommer att ändra sig. Genom många små steg kommer kulturfrågorna att bli allt viktigare fram mot år 2040. Men Sverige riskerar att hamna i otakt.

Leif Jakobsson

"En ny giv"

FINLAND. I den finska kulturutredningen blickar man fram mot 2035. Det kreativa kapitalet, den kreativa produktionen och kulturbranschernas ständiga utveckling och förnyelse är samhällets viktigaste resurser.

Tobias Nielsén & Sven Nilsson

"Sprickorna i muren"

OCH NU? I en stor, långsam rörelse lämnar kulturen politiken bakom sig. Kulturpolitiken sluter sig som en vagnborg kring de klassiska konstarterna och kulturinstitutionerna.

Men utanför den växer nya uttrycksformer, nya produktionsformer och nya publiksammanhang fram.

Ytterligare författare: Sven-Eric Liedman, Rasmus Fleischer

Framtiden är nu : Kultursverige 2040

av Evelina Wahlqvist - Jan Åman - Daniel Johansson - Nickl...

Inbunden bok. Volante. 1 uppl. 2010. 272 sidor.

Mer om ISBN 9789197836845

Mycket gott skick. Några marginalanteckningar.

Säljare: Blomberg, Gustav (företag)

Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK

ISBN: 9789197836845
Titel: Framtiden är nu : Kultursverige 2040
Författare: Evelina Wahlqvist - Jan Åman - Daniel Johansson - Nicklas Lundblad - Emma Stenström - Lars Åberg - Bo Rothstein - Vanja Hermele - Lars Melin - Rudolf Antoni - Anders Rydell - Hynek Pallas - Owe Ronström - Ann Steiner - Annina Rabe - Bo Nilsson
Förlag: Volante
Utgivningsår: 2010
Omfång: 272 sidor
Bandtyp: Inbunden
Mått: 152 x 226 mm Ryggbredd 22 mm
Vikt: 480 g
Språk: Svenska
Baksidestext: År 2040! Vad vi vet, vad vi tror, vad vi vill. Boken "Framtiden är nu" är en antologi där 30 forskare och andra experter funderar över de viktigaste utmaningarna för samhället och kulturen med sikte på år 2040. Boken är ett projekt i samarbete med Swecult med finansiering från Riksbankens jubileumsfond och Framtidens kultur.

Gör internet oss dummare? Hur bör en stad utvecklas? Måste teatrar och tidningar förändra sig? Vad händer med dem som varken har jobb eller familj? Hur kan lugn råda i delar av kulturlivet medan branscher som arbetar med musik, film och läsning påverkas av enorma förändringar?

"Framtiden är nu" väver en bild av hur utveckling och splittring inom en mängd områden ställs mot ett trögrörligt system. Vilka krafter vinner?

Tobias Nielsén & Sven Nilsson

"Då, nu och sedan"

SPELPLANEN. Många av dem som är verksamma på olika positioner inom konst- och kulturlivet kommer också att vara med år 2040. Men spelplanen blir en annan. Konkurrensen om pengar och uppmärksamhet kommer att vara hårdare.

Mycket av det som skapar förutsättningarna i kulturlivet utspelas bakom ryggen på aktörerna, i synfältets periferi eller utom synhåll för dem.

Sven-Eric Liedman

"Vi bestämmer"

TEKNIKEN & MÄNNISKAN. Vi har vant oss vid höga hastigheter. Världen har blivit effektivare men också mer komplex. Ny teknik slår inte alltid ut den gamla, men skapar nya möjligheter. Vilka, är upp till oss.
Tekniken blir vad vi gör den till.

Rasmus Fleischer

"Ta plats"

STADSPLANERING. Överflödet av digital information bara tilltar, men ingen kulturform existerar som renodlat digitalt fenomen. Kulturen äger också rum och tar tid. Detta ställer krav på både stadsplanering och kulturpolitik.

Evelina Wahlqvist

"Skapandets växelverkan"

GEOGRAFI. Vi behöver, framför allt, icke-styrda utrymmen & de öppna mellanrummen i såväl våra kalendrar som i stadsplaneringen. Detta innebär en utmaning efter tidigare rationaliseringsvåg. Men konstnären kan stå som förebild, inte minst i sitt sätt att använda olika platser och sinnesstämningar.

Jan Åman

"Den nya staden"

URBANITET. Urbaniseringen tar över och det som nyss var landsbygd blir stad. I väst är det ännu gallerior, caffè latte och bomässearkitekturens förbannelse som bereder vägen. Men detta hör bara till det för-urbana. Det är i Afrika och i Asien som de nya städerna - de urbana regionerna - formas. Utan planer och utan centrum.

Daniel Johansson

"Impulsekonomi"

INTERNET. Även om mycket har hänt under de senaste trettio åren, har vi passerat åren av "vilda västern". Nätets framtid handlar om påbyggnader - men den unika, aggregerade och uppdaterade kunskapen om oss leder oss mot en impulsekonomi.

Nicklas Lundblad

"Dumma du?"

KUNSKAP. Informationsmängden har exploderat - men gör Google och andra tekniska hjälpmedel oss dummare?
En sak är säker: de kommande trettio åren kommer de klassiska kunskapsinstitutionerna att utmanas mer än de utmanats de gångna hundra åren.

Emma Stenström

"Komponera världen"

UTBILDNING. Kulturens roll i högskoleutbildningar bör sträcka sig bortom kulturområdet. I stället handlar det om att komponera en ny värld. Men det pågår ett slag om vad som ska prägla utbildningarna. Mot ökat utrymme för humaniora och omdöme står ökad rationalisering och kvantifiering.

Lars Åberg

"Ett öppet samhälle"

MÅNGKULTUR. Om ett par decennier kommer en fjärdedel av befolkningen att vara född utomlands. Det mångkulturella samhället kan bli öppet och kreativt, men där kan också uppstå isolerade och tillbakablickande stammar i samhällets utkant.

Bo Rothstein

"De dubbelt ratade"

FAMILJ & ARBETE. Kvinnorna dominerar alltmer inom den högre utbildningen. En följd av detta blir ett ökat antal lågutbildade män som blir förlorare på en allt hårdare arbetsmarknad.

Detta kommer i sin tur att få konsekvenser för deras livssituation, familjebildning och kulturvanor. De blir dubbelt ratade.

Vanja Hermele

"Myter om kvinnor"

JÄMSTÄLLDHET. Det finns några seglivade idéer som hindrar jämställdheten från att slå igenom fullt ut i samhället och i kulturlivet.v
Genom att bryta med dessa idéer bereder man vägen både för kvinnorna och den konstnärliga utvecklingen.

Lars Melin

"Säg det med stil"

SPRÅK. Språket förändras ständigt, men utvecklingen är inte rätlinjig. Språket blir både enklare och svårare, när allt fler skriver kan den språkliga formen bli det vi använder för att skilja ut oss och synas.

Rudolf Antoni

"Vem är du?"

KULTURVANOR. Vår tillhörighet till olika sociala skikt är starkt kopplad till våra vanor och preferenser. De markerar knivskarpt gränsen mellan dem som tillhör och dem som faller utanför. I framtiden kommer smaken att bli allt viktigare för att definiera vem du är.

Anders Rydell

"Mastodonter"

MARKNAD. I framtiden blomstrar mastodontkulturen, den internationella superkommersiella kulturen, liksom den lokala amatörkulturen. Men det traditionella kulturlivet får det svårare. Både publiken och pengarna kommer att strömma åt andra håll.

Hynek Pallas

"Efter ordet"

FILM. Vi går mot en värld där rörliga bilder dominerar. Morgondagens filmtalanger börjar med videokameran, inte med pennan. Men det klassiska filmskapandet som industri är en skugga av sitt forna jag. Anpassningar krävs.
Biografen för att visa film kommer inte att stå högre i hierarkin än en sängavskiljare eller en telefon.

v
Owe Ronström

"Utan gränser"

MUSIK. En ständig expansion - det är berättelsen om musikens värld under 1900-talet: mer musik i alla stilar och genrer, fler medier som sprider musik, fler som spelar samt ett hyllande också av tradition, historia och kulturarv. Så ser framtiden också ut. Under ytan sker det dock stora förändringar.

Ann Steiner

"Utmanad men inte hotad"

LITTERATUR. Det finns ingen kris på bokmarknaden. Däremot skapar det moderna mediesamhället och de digitala teknikerna nya läsarvanor och sociala mönster.
Det litterära systemet förändras men hotas inte.

Annina Rabe

"Älskade vän"

BIBLIOTEK. Alla älskar biblioteken. Ändå finns denna identitetskris. I biblioteksvärlden är det en sport att ifrågasätta sig själv.

Men kanske är det inte så komplicerat - man kan vara med och forma framtiden genom att stå emot tidens vindar.

Bo Nilsson

"Publikens tyranni"

BILDKONST. Bildkonstnärerna tillhör inte något avantgarde, samtidskonsten är snarare en del av mainstreamkulturen. Samtidigt som det finns en global enhetlighet finns det också en större kulturell bredd med ett utbyte av konstnärer från olika kulturkretsar. Mångfalden ökar. I framtiden kommer vi att få fler utställningsarenor.

Fredrik Österling

"En förlorad värld"

ORKESTRAR. Är symfoniorkestrarna tillbakablickande och inåtvända förvaltare av ett marginaliserat konstmusikarv?
Eller kan de erövra en starkare position?
De står inför ett vägval. Det kan leda till att en rad orkestrar läggs ner, men det kan också leda till en förnyelse av orkesterkulturen.

Per Arne Tjäder

"Anpassning och revolt"

TEATER. Framtidens teater kommer att utvecklas dels mot en teater med spektakelpotential på stora scener och med vidlyftiga grepp, dels mot ett fritt formmässigt prövande på mindre scener och utanför institutionerna.
Konkurrensen om publiken kommer att bli allt hårdare.

Pia Huss

"Landet annorlunda"

BARNKULTUR. Det finns en stark och progressiv tradition inom barnkulturen. Den kommer inte att försvinna. Men framtidens barnkultur kommer att kräva ett starkt engagemang från föräldrar, skola, kulturinstitutioner och public servicemedier. Inte minst kommer barnen själva att agera inom kulturen, både den levande och med de möjligheter att själva skapa som ny teknik erbjuder.

Kristian Berg

"I backspegeln"

KULTURARV. Redan i dag drunknar museerna i sina ständigt växande samlingar. Samtidigt växer också antalet byggnader och miljöer som anses kulturhistoriskt värdefulla.

Vad ska vi bevara och hur ska det presenteras? Frågorna leder rakt in i en diskussion om kulturarvens representativitet och legitimitet.

Daniel Sandström

"Ingen vet någonting"

TIDNINGAR. Dagstidningarnas situation förändras snabbt. Kartan har ritats om så många gånger att man måste tala om en förskjutning av världsbild, från en producentstyrd medievärld till en konsumentstyrd.

Vinnarna blir de som bäst förstått detta skifte.

Nina Wormbs

"Ruta och skärm"

PUBLIC SERVICE. Public service-mediernas gamla monopol är brutet och vi översvämmas av medier i gamla och nya former. Public service-medierna kommer att klara anpassningen till ständigt nya förhållanden, men de kommer att få kämpa för att få folk att betala sina avgifter och för att få publik till programmen.

Katarina Renman Claesson

"En annan ordning"

UPPHOVSRÄTT. Vi befinner oss mitt i den tredje vågens samhällsomvandling - efter jordbruks och industrisamhället kommer informationssamhället.
Övergångsperiodens brytningar präglar fortfarande synen på upphovsrätten. År 2040 har upphovsrätten anpassats efter de nya förhållandena. Men det sker inte utan konflikter.

Jenny Johannisson

"Växtkraft"

LOKALT. Små kommuner har andra förutsättningar än stora för sitt kulturliv. Med den lilla kommunen Mellerud som exempel presenteras de möjligheter som öppnar sig i en mindre kommun när man vill använda den lokala kulturen som drivkraft i utvecklingen.

Sverker Sörlin

"Stad i ljus"

REGIONALISERING. Allt oftare betonas kulturens roll som lokal och regional utvecklings- och tillväxtkraft.
Umeå har i flera decennier byggt upp musiklivet, scenkonsten, bildkonsten och andra delar av kulturlivet.

Sven Nilsson

"Hjältarna"

KONSTNÄRERNA. Att vara konstnär är ett nödvändigt men olönsamt arbete. Det är konstnärerna som utgör centrum i den kreativitetsbaserade ekonomin, men det är andra som skördar frukterna. Det skulle kunna vara annorlunda.

Tobias Harding

"En nisch för staten"

KULTURPOLITIK. Den statliga kulturpolitiken står inför en nyorientering. Successivt kommer statens roll att gälla en avgränsad nisch med de nationella institutionerna, konstnärspolitiken och public servicemedierna i centrum. Men staten kommer inte att kontrollera kulturutvecklingen eller ens hela den offentliga kulturpolitiken.

Olle Wästberg

"Made in europe"

EU. Under EU:s långa tillkomstperiod spelade kulturfrågorna en undanskymd roll.
Vägen till europeisk enighet gick mindre genom kulturell gemenskap och mer genom ekonomisk integration. Detta kommer att ändra sig. Genom många små steg kommer kulturfrågorna att bli allt viktigare fram mot år 2040. Men Sverige riskerar att hamna i otakt.

Leif Jakobsson

"En ny giv"

FINLAND. I den finska kulturutredningen blickar man fram mot 2035. Det kreativa kapitalet, den kreativa produktionen och kulturbranschernas ständiga utveckling och förnyelse är samhällets viktigaste resurser.

Tobias Nielsén & Sven Nilsson

"Sprickorna i muren"

OCH NU? I en stor, långsam rörelse lämnar kulturen politiken bakom sig. Kulturpolitiken sluter sig som en vagnborg kring de klassiska konstarterna och kulturinstitutionerna.

Men utanför den växer nya uttrycksformer, nya produktionsformer och nya publiksammanhang fram.

Ytterligare författare: Sven-Eric Liedman, Rasmus Fleischer

Framtiden är nu : Kultursverige 2040

av Evelina Wahlqvist - Jan Åman - Daniel Johansson - Nickl...

Häftad bok. Volante. 1 uppl. 2010. 272 sidor.

Mer om ISBN 9789197836845

Mycket gott skick. Omslaget lite nött upptill

Säljare: Wexiö Antikvariat (företag)

Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK

ISBN: 9789197836845
Titel: Framtiden är nu : Kultursverige 2040
Författare: Evelina Wahlqvist - Jan Åman - Daniel Johansson - Nicklas Lundblad - Emma Stenström - Lars Åberg - Bo Rothstein - Vanja Hermele - Lars Melin - Rudolf Antoni - Anders Rydell - Hynek Pallas - Owe Ronström - Ann Steiner - Annina Rabe - Bo Nilsson
Förlag: Volante
Utgivningsår: 2010
Omfång: 272 sidor
Bandtyp: Inbunden
Mått: 152 x 226 mm Ryggbredd 22 mm
Vikt: 480 g
Språk: Svenska
Baksidestext: År 2040! Vad vi vet, vad vi tror, vad vi vill. Boken "Framtiden är nu" är en antologi där 30 forskare och andra experter funderar över de viktigaste utmaningarna för samhället och kulturen med sikte på år 2040. Boken är ett projekt i samarbete med Swecult med finansiering från Riksbankens jubileumsfond och Framtidens kultur.

Gör internet oss dummare? Hur bör en stad utvecklas? Måste teatrar och tidningar förändra sig? Vad händer med dem som varken har jobb eller familj? Hur kan lugn råda i delar av kulturlivet medan branscher som arbetar med musik, film och läsning påverkas av enorma förändringar?

"Framtiden är nu" väver en bild av hur utveckling och splittring inom en mängd områden ställs mot ett trögrörligt system. Vilka krafter vinner?

Tobias Nielsén & Sven Nilsson

"Då, nu och sedan"

SPELPLANEN. Många av dem som är verksamma på olika positioner inom konst- och kulturlivet kommer också att vara med år 2040. Men spelplanen blir en annan. Konkurrensen om pengar och uppmärksamhet kommer att vara hårdare.

Mycket av det som skapar förutsättningarna i kulturlivet utspelas bakom ryggen på aktörerna, i synfältets periferi eller utom synhåll för dem.

Sven-Eric Liedman

"Vi bestämmer"

TEKNIKEN & MÄNNISKAN. Vi har vant oss vid höga hastigheter. Världen har blivit effektivare men också mer komplex. Ny teknik slår inte alltid ut den gamla, men skapar nya möjligheter. Vilka, är upp till oss.
Tekniken blir vad vi gör den till.

Rasmus Fleischer

"Ta plats"

STADSPLANERING. Överflödet av digital information bara tilltar, men ingen kulturform existerar som renodlat digitalt fenomen. Kulturen äger också rum och tar tid. Detta ställer krav på både stadsplanering och kulturpolitik.

Evelina Wahlqvist

"Skapandets växelverkan"

GEOGRAFI. Vi behöver, framför allt, icke-styrda utrymmen & de öppna mellanrummen i såväl våra kalendrar som i stadsplaneringen. Detta innebär en utmaning efter tidigare rationaliseringsvåg. Men konstnären kan stå som förebild, inte minst i sitt sätt att använda olika platser och sinnesstämningar.

Jan Åman

"Den nya staden"

URBANITET. Urbaniseringen tar över och det som nyss var landsbygd blir stad. I väst är det ännu gallerior, caffè latte och bomässearkitekturens förbannelse som bereder vägen. Men detta hör bara till det för-urbana. Det är i Afrika och i Asien som de nya städerna - de urbana regionerna - formas. Utan planer och utan centrum.

Daniel Johansson

"Impulsekonomi"

INTERNET. Även om mycket har hänt under de senaste trettio åren, har vi passerat åren av "vilda västern". Nätets framtid handlar om påbyggnader - men den unika, aggregerade och uppdaterade kunskapen om oss leder oss mot en impulsekonomi.

Nicklas Lundblad

"Dumma du?"

KUNSKAP. Informationsmängden har exploderat - men gör Google och andra tekniska hjälpmedel oss dummare?
En sak är säker: de kommande trettio åren kommer de klassiska kunskapsinstitutionerna att utmanas mer än de utmanats de gångna hundra åren.

Emma Stenström

"Komponera världen"

UTBILDNING. Kulturens roll i högskoleutbildningar bör sträcka sig bortom kulturområdet. I stället handlar det om att komponera en ny värld. Men det pågår ett slag om vad som ska prägla utbildningarna. Mot ökat utrymme för humaniora och omdöme står ökad rationalisering och kvantifiering.

Lars Åberg

"Ett öppet samhälle"

MÅNGKULTUR. Om ett par decennier kommer en fjärdedel av befolkningen att vara född utomlands. Det mångkulturella samhället kan bli öppet och kreativt, men där kan också uppstå isolerade och tillbakablickande stammar i samhällets utkant.

Bo Rothstein

"De dubbelt ratade"

FAMILJ & ARBETE. Kvinnorna dominerar alltmer inom den högre utbildningen. En följd av detta blir ett ökat antal lågutbildade män som blir förlorare på en allt hårdare arbetsmarknad.

Detta kommer i sin tur att få konsekvenser för deras livssituation, familjebildning och kulturvanor. De blir dubbelt ratade.

Vanja Hermele

"Myter om kvinnor"

JÄMSTÄLLDHET. Det finns några seglivade idéer som hindrar jämställdheten från att slå igenom fullt ut i samhället och i kulturlivet.v
Genom att bryta med dessa idéer bereder man vägen både för kvinnorna och den konstnärliga utvecklingen.

Lars Melin

"Säg det med stil"

SPRÅK. Språket förändras ständigt, men utvecklingen är inte rätlinjig. Språket blir både enklare och svårare, när allt fler skriver kan den språkliga formen bli det vi använder för att skilja ut oss och synas.

Rudolf Antoni

"Vem är du?"

KULTURVANOR. Vår tillhörighet till olika sociala skikt är starkt kopplad till våra vanor och preferenser. De markerar knivskarpt gränsen mellan dem som tillhör och dem som faller utanför. I framtiden kommer smaken att bli allt viktigare för att definiera vem du är.

Anders Rydell

"Mastodonter"

MARKNAD. I framtiden blomstrar mastodontkulturen, den internationella superkommersiella kulturen, liksom den lokala amatörkulturen. Men det traditionella kulturlivet får det svårare. Både publiken och pengarna kommer att strömma åt andra håll.

Hynek Pallas

"Efter ordet"

FILM. Vi går mot en värld där rörliga bilder dominerar. Morgondagens filmtalanger börjar med videokameran, inte med pennan. Men det klassiska filmskapandet som industri är en skugga av sitt forna jag. Anpassningar krävs.
Biografen för att visa film kommer inte att stå högre i hierarkin än en sängavskiljare eller en telefon.

v
Owe Ronström

"Utan gränser"

MUSIK. En ständig expansion - det är berättelsen om musikens värld under 1900-talet: mer musik i alla stilar och genrer, fler medier som sprider musik, fler som spelar samt ett hyllande också av tradition, historia och kulturarv. Så ser framtiden också ut. Under ytan sker det dock stora förändringar.

Ann Steiner

"Utmanad men inte hotad"

LITTERATUR. Det finns ingen kris på bokmarknaden. Däremot skapar det moderna mediesamhället och de digitala teknikerna nya läsarvanor och sociala mönster.
Det litterära systemet förändras men hotas inte.

Annina Rabe

"Älskade vän"

BIBLIOTEK. Alla älskar biblioteken. Ändå finns denna identitetskris. I biblioteksvärlden är det en sport att ifrågasätta sig själv.

Men kanske är det inte så komplicerat - man kan vara med och forma framtiden genom att stå emot tidens vindar.

Bo Nilsson

"Publikens tyranni"

BILDKONST. Bildkonstnärerna tillhör inte något avantgarde, samtidskonsten är snarare en del av mainstreamkulturen. Samtidigt som det finns en global enhetlighet finns det också en större kulturell bredd med ett utbyte av konstnärer från olika kulturkretsar. Mångfalden ökar. I framtiden kommer vi att få fler utställningsarenor.

Fredrik Österling

"En förlorad värld"

ORKESTRAR. Är symfoniorkestrarna tillbakablickande och inåtvända förvaltare av ett marginaliserat konstmusikarv?
Eller kan de erövra en starkare position?
De står inför ett vägval. Det kan leda till att en rad orkestrar läggs ner, men det kan också leda till en förnyelse av orkesterkulturen.

Per Arne Tjäder

"Anpassning och revolt"

TEATER. Framtidens teater kommer att utvecklas dels mot en teater med spektakelpotential på stora scener och med vidlyftiga grepp, dels mot ett fritt formmässigt prövande på mindre scener och utanför institutionerna.
Konkurrensen om publiken kommer att bli allt hårdare.

Pia Huss

"Landet annorlunda"

BARNKULTUR. Det finns en stark och progressiv tradition inom barnkulturen. Den kommer inte att försvinna. Men framtidens barnkultur kommer att kräva ett starkt engagemang från föräldrar, skola, kulturinstitutioner och public servicemedier. Inte minst kommer barnen själva att agera inom kulturen, både den levande och med de möjligheter att själva skapa som ny teknik erbjuder.

Kristian Berg

"I backspegeln"

KULTURARV. Redan i dag drunknar museerna i sina ständigt växande samlingar. Samtidigt växer också antalet byggnader och miljöer som anses kulturhistoriskt värdefulla.

Vad ska vi bevara och hur ska det presenteras? Frågorna leder rakt in i en diskussion om kulturarvens representativitet och legitimitet.

Daniel Sandström

"Ingen vet någonting"

TIDNINGAR. Dagstidningarnas situation förändras snabbt. Kartan har ritats om så många gånger att man måste tala om en förskjutning av världsbild, från en producentstyrd medievärld till en konsumentstyrd.

Vinnarna blir de som bäst förstått detta skifte.

Nina Wormbs

"Ruta och skärm"

PUBLIC SERVICE. Public service-mediernas gamla monopol är brutet och vi översvämmas av medier i gamla och nya former. Public service-medierna kommer att klara anpassningen till ständigt nya förhållanden, men de kommer att få kämpa för att få folk att betala sina avgifter och för att få publik till programmen.

Katarina Renman Claesson

"En annan ordning"

UPPHOVSRÄTT. Vi befinner oss mitt i den tredje vågens samhällsomvandling - efter jordbruks och industrisamhället kommer informationssamhället.
Övergångsperiodens brytningar präglar fortfarande synen på upphovsrätten. År 2040 har upphovsrätten anpassats efter de nya förhållandena. Men det sker inte utan konflikter.

Jenny Johannisson

"Växtkraft"

LOKALT. Små kommuner har andra förutsättningar än stora för sitt kulturliv. Med den lilla kommunen Mellerud som exempel presenteras de möjligheter som öppnar sig i en mindre kommun när man vill använda den lokala kulturen som drivkraft i utvecklingen.

Sverker Sörlin

"Stad i ljus"

REGIONALISERING. Allt oftare betonas kulturens roll som lokal och regional utvecklings- och tillväxtkraft.
Umeå har i flera decennier byggt upp musiklivet, scenkonsten, bildkonsten och andra delar av kulturlivet.

Sven Nilsson

"Hjältarna"

KONSTNÄRERNA. Att vara konstnär är ett nödvändigt men olönsamt arbete. Det är konstnärerna som utgör centrum i den kreativitetsbaserade ekonomin, men det är andra som skördar frukterna. Det skulle kunna vara annorlunda.

Tobias Harding

"En nisch för staten"

KULTURPOLITIK. Den statliga kulturpolitiken står inför en nyorientering. Successivt kommer statens roll att gälla en avgränsad nisch med de nationella institutionerna, konstnärspolitiken och public servicemedierna i centrum. Men staten kommer inte att kontrollera kulturutvecklingen eller ens hela den offentliga kulturpolitiken.

Olle Wästberg

"Made in europe"

EU. Under EU:s långa tillkomstperiod spelade kulturfrågorna en undanskymd roll.
Vägen till europeisk enighet gick mindre genom kulturell gemenskap och mer genom ekonomisk integration. Detta kommer att ändra sig. Genom många små steg kommer kulturfrågorna att bli allt viktigare fram mot år 2040. Men Sverige riskerar att hamna i otakt.

Leif Jakobsson

"En ny giv"

FINLAND. I den finska kulturutredningen blickar man fram mot 2035. Det kreativa kapitalet, den kreativa produktionen och kulturbranschernas ständiga utveckling och förnyelse är samhällets viktigaste resurser.

Tobias Nielsén & Sven Nilsson

"Sprickorna i muren"

OCH NU? I en stor, långsam rörelse lämnar kulturen politiken bakom sig. Kulturpolitiken sluter sig som en vagnborg kring de klassiska konstarterna och kulturinstitutionerna.

Men utanför den växer nya uttrycksformer, nya produktionsformer och nya publiksammanhang fram.

Ytterligare författare: Sven-Eric Liedman, Rasmus Fleischer

Framtiden är nu : Kultursverige 2040

av Evelina Wahlqvist - Jan Åman - Daniel Johansson - Nickl...

Inbunden bok. Volante. 1 uppl. 2010. 272 sidor.

Mer om ISBN 9789197836845

Nära nyskick. Spännande läsning om framtiden
Vad vet vi
Vad tror vi
Vad vill vi
Sveriges främste forskare tar sikte mot år 2040

Säljare: Alla Tiders Ting, Skåne (företag)

Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK

ISBN: 9789197836845
Titel: Framtiden är nu : Kultursverige 2040
Författare: Evelina Wahlqvist - Jan Åman - Daniel Johansson - Nicklas Lundblad - Emma Stenström - Lars Åberg - Bo Rothstein - Vanja Hermele - Lars Melin - Rudolf Antoni - Anders Rydell - Hynek Pallas - Owe Ronström - Ann Steiner - Annina Rabe - Bo Nilsson
Förlag: Volante
Utgivningsår: 2010
Omfång: 272 sidor
Bandtyp: Inbunden
Mått: 152 x 226 mm Ryggbredd 22 mm
Vikt: 480 g
Språk: Svenska
Baksidestext: År 2040! Vad vi vet, vad vi tror, vad vi vill. Boken "Framtiden är nu" är en antologi där 30 forskare och andra experter funderar över de viktigaste utmaningarna för samhället och kulturen med sikte på år 2040. Boken är ett projekt i samarbete med Swecult med finansiering från Riksbankens jubileumsfond och Framtidens kultur.

Gör internet oss dummare? Hur bör en stad utvecklas? Måste teatrar och tidningar förändra sig? Vad händer med dem som varken har jobb eller familj? Hur kan lugn råda i delar av kulturlivet medan branscher som arbetar med musik, film och läsning påverkas av enorma förändringar?

"Framtiden är nu" väver en bild av hur utveckling och splittring inom en mängd områden ställs mot ett trögrörligt system. Vilka krafter vinner?

Tobias Nielsén & Sven Nilsson

"Då, nu och sedan"

SPELPLANEN. Många av dem som är verksamma på olika positioner inom konst- och kulturlivet kommer också att vara med år 2040. Men spelplanen blir en annan. Konkurrensen om pengar och uppmärksamhet kommer att vara hårdare.

Mycket av det som skapar förutsättningarna i kulturlivet utspelas bakom ryggen på aktörerna, i synfältets periferi eller utom synhåll för dem.

Sven-Eric Liedman

"Vi bestämmer"

TEKNIKEN & MÄNNISKAN. Vi har vant oss vid höga hastigheter. Världen har blivit effektivare men också mer komplex. Ny teknik slår inte alltid ut den gamla, men skapar nya möjligheter. Vilka, är upp till oss.
Tekniken blir vad vi gör den till.

Rasmus Fleischer

"Ta plats"

STADSPLANERING. Överflödet av digital information bara tilltar, men ingen kulturform existerar som renodlat digitalt fenomen. Kulturen äger också rum och tar tid. Detta ställer krav på både stadsplanering och kulturpolitik.

Evelina Wahlqvist

"Skapandets växelverkan"

GEOGRAFI. Vi behöver, framför allt, icke-styrda utrymmen & de öppna mellanrummen i såväl våra kalendrar som i stadsplaneringen. Detta innebär en utmaning efter tidigare rationaliseringsvåg. Men konstnären kan stå som förebild, inte minst i sitt sätt att använda olika platser och sinnesstämningar.

Jan Åman

"Den nya staden"

URBANITET. Urbaniseringen tar över och det som nyss var landsbygd blir stad. I väst är det ännu gallerior, caffè latte och bomässearkitekturens förbannelse som bereder vägen. Men detta hör bara till det för-urbana. Det är i Afrika och i Asien som de nya städerna - de urbana regionerna - formas. Utan planer och utan centrum.

Daniel Johansson

"Impulsekonomi"

INTERNET. Även om mycket har hänt under de senaste trettio åren, har vi passerat åren av "vilda västern". Nätets framtid handlar om påbyggnader - men den unika, aggregerade och uppdaterade kunskapen om oss leder oss mot en impulsekonomi.

Nicklas Lundblad

"Dumma du?"

KUNSKAP. Informationsmängden har exploderat - men gör Google och andra tekniska hjälpmedel oss dummare?
En sak är säker: de kommande trettio åren kommer de klassiska kunskapsinstitutionerna att utmanas mer än de utmanats de gångna hundra åren.

Emma Stenström

"Komponera världen"

UTBILDNING. Kulturens roll i högskoleutbildningar bör sträcka sig bortom kulturområdet. I stället handlar det om att komponera en ny värld. Men det pågår ett slag om vad som ska prägla utbildningarna. Mot ökat utrymme för humaniora och omdöme står ökad rationalisering och kvantifiering.

Lars Åberg

"Ett öppet samhälle"

MÅNGKULTUR. Om ett par decennier kommer en fjärdedel av befolkningen att vara född utomlands. Det mångkulturella samhället kan bli öppet och kreativt, men där kan också uppstå isolerade och tillbakablickande stammar i samhällets utkant.

Bo Rothstein

"De dubbelt ratade"

FAMILJ & ARBETE. Kvinnorna dominerar alltmer inom den högre utbildningen. En följd av detta blir ett ökat antal lågutbildade män som blir förlorare på en allt hårdare arbetsmarknad.

Detta kommer i sin tur att få konsekvenser för deras livssituation, familjebildning och kulturvanor. De blir dubbelt ratade.

Vanja Hermele

"Myter om kvinnor"

JÄMSTÄLLDHET. Det finns några seglivade idéer som hindrar jämställdheten från att slå igenom fullt ut i samhället och i kulturlivet.v
Genom att bryta med dessa idéer bereder man vägen både för kvinnorna och den konstnärliga utvecklingen.

Lars Melin

"Säg det med stil"

SPRÅK. Språket förändras ständigt, men utvecklingen är inte rätlinjig. Språket blir både enklare och svårare, när allt fler skriver kan den språkliga formen bli det vi använder för att skilja ut oss och synas.

Rudolf Antoni

"Vem är du?"

KULTURVANOR. Vår tillhörighet till olika sociala skikt är starkt kopplad till våra vanor och preferenser. De markerar knivskarpt gränsen mellan dem som tillhör och dem som faller utanför. I framtiden kommer smaken att bli allt viktigare för att definiera vem du är.

Anders Rydell

"Mastodonter"

MARKNAD. I framtiden blomstrar mastodontkulturen, den internationella superkommersiella kulturen, liksom den lokala amatörkulturen. Men det traditionella kulturlivet får det svårare. Både publiken och pengarna kommer att strömma åt andra håll.

Hynek Pallas

"Efter ordet"

FILM. Vi går mot en värld där rörliga bilder dominerar. Morgondagens filmtalanger börjar med videokameran, inte med pennan. Men det klassiska filmskapandet som industri är en skugga av sitt forna jag. Anpassningar krävs.
Biografen för att visa film kommer inte att stå högre i hierarkin än en sängavskiljare eller en telefon.

v
Owe Ronström

"Utan gränser"

MUSIK. En ständig expansion - det är berättelsen om musikens värld under 1900-talet: mer musik i alla stilar och genrer, fler medier som sprider musik, fler som spelar samt ett hyllande också av tradition, historia och kulturarv. Så ser framtiden också ut. Under ytan sker det dock stora förändringar.

Ann Steiner

"Utmanad men inte hotad"

LITTERATUR. Det finns ingen kris på bokmarknaden. Däremot skapar det moderna mediesamhället och de digitala teknikerna nya läsarvanor och sociala mönster.
Det litterära systemet förändras men hotas inte.

Annina Rabe

"Älskade vän"

BIBLIOTEK. Alla älskar biblioteken. Ändå finns denna identitetskris. I biblioteksvärlden är det en sport att ifrågasätta sig själv.

Men kanske är det inte så komplicerat - man kan vara med och forma framtiden genom att stå emot tidens vindar.

Bo Nilsson

"Publikens tyranni"

BILDKONST. Bildkonstnärerna tillhör inte något avantgarde, samtidskonsten är snarare en del av mainstreamkulturen. Samtidigt som det finns en global enhetlighet finns det också en större kulturell bredd med ett utbyte av konstnärer från olika kulturkretsar. Mångfalden ökar. I framtiden kommer vi att få fler utställningsarenor.

Fredrik Österling

"En förlorad värld"

ORKESTRAR. Är symfoniorkestrarna tillbakablickande och inåtvända förvaltare av ett marginaliserat konstmusikarv?
Eller kan de erövra en starkare position?
De står inför ett vägval. Det kan leda till att en rad orkestrar läggs ner, men det kan också leda till en förnyelse av orkesterkulturen.

Per Arne Tjäder

"Anpassning och revolt"

TEATER. Framtidens teater kommer att utvecklas dels mot en teater med spektakelpotential på stora scener och med vidlyftiga grepp, dels mot ett fritt formmässigt prövande på mindre scener och utanför institutionerna.
Konkurrensen om publiken kommer att bli allt hårdare.

Pia Huss

"Landet annorlunda"

BARNKULTUR. Det finns en stark och progressiv tradition inom barnkulturen. Den kommer inte att försvinna. Men framtidens barnkultur kommer att kräva ett starkt engagemang från föräldrar, skola, kulturinstitutioner och public servicemedier. Inte minst kommer barnen själva att agera inom kulturen, både den levande och med de möjligheter att själva skapa som ny teknik erbjuder.

Kristian Berg

"I backspegeln"

KULTURARV. Redan i dag drunknar museerna i sina ständigt växande samlingar. Samtidigt växer också antalet byggnader och miljöer som anses kulturhistoriskt värdefulla.

Vad ska vi bevara och hur ska det presenteras? Frågorna leder rakt in i en diskussion om kulturarvens representativitet och legitimitet.

Daniel Sandström

"Ingen vet någonting"

TIDNINGAR. Dagstidningarnas situation förändras snabbt. Kartan har ritats om så många gånger att man måste tala om en förskjutning av världsbild, från en producentstyrd medievärld till en konsumentstyrd.

Vinnarna blir de som bäst förstått detta skifte.

Nina Wormbs

"Ruta och skärm"

PUBLIC SERVICE. Public service-mediernas gamla monopol är brutet och vi översvämmas av medier i gamla och nya former. Public service-medierna kommer att klara anpassningen till ständigt nya förhållanden, men de kommer att få kämpa för att få folk att betala sina avgifter och för att få publik till programmen.

Katarina Renman Claesson

"En annan ordning"

UPPHOVSRÄTT. Vi befinner oss mitt i den tredje vågens samhällsomvandling - efter jordbruks och industrisamhället kommer informationssamhället.
Övergångsperiodens brytningar präglar fortfarande synen på upphovsrätten. År 2040 har upphovsrätten anpassats efter de nya förhållandena. Men det sker inte utan konflikter.

Jenny Johannisson

"Växtkraft"

LOKALT. Små kommuner har andra förutsättningar än stora för sitt kulturliv. Med den lilla kommunen Mellerud som exempel presenteras de möjligheter som öppnar sig i en mindre kommun när man vill använda den lokala kulturen som drivkraft i utvecklingen.

Sverker Sörlin

"Stad i ljus"

REGIONALISERING. Allt oftare betonas kulturens roll som lokal och regional utvecklings- och tillväxtkraft.
Umeå har i flera decennier byggt upp musiklivet, scenkonsten, bildkonsten och andra delar av kulturlivet.

Sven Nilsson

"Hjältarna"

KONSTNÄRERNA. Att vara konstnär är ett nödvändigt men olönsamt arbete. Det är konstnärerna som utgör centrum i den kreativitetsbaserade ekonomin, men det är andra som skördar frukterna. Det skulle kunna vara annorlunda.

Tobias Harding

"En nisch för staten"

KULTURPOLITIK. Den statliga kulturpolitiken står inför en nyorientering. Successivt kommer statens roll att gälla en avgränsad nisch med de nationella institutionerna, konstnärspolitiken och public servicemedierna i centrum. Men staten kommer inte att kontrollera kulturutvecklingen eller ens hela den offentliga kulturpolitiken.

Olle Wästberg

"Made in europe"

EU. Under EU:s långa tillkomstperiod spelade kulturfrågorna en undanskymd roll.
Vägen till europeisk enighet gick mindre genom kulturell gemenskap och mer genom ekonomisk integration. Detta kommer att ändra sig. Genom många små steg kommer kulturfrågorna att bli allt viktigare fram mot år 2040. Men Sverige riskerar att hamna i otakt.

Leif Jakobsson

"En ny giv"

FINLAND. I den finska kulturutredningen blickar man fram mot 2035. Det kreativa kapitalet, den kreativa produktionen och kulturbranschernas ständiga utveckling och förnyelse är samhällets viktigaste resurser.

Tobias Nielsén & Sven Nilsson

"Sprickorna i muren"

OCH NU? I en stor, långsam rörelse lämnar kulturen politiken bakom sig. Kulturpolitiken sluter sig som en vagnborg kring de klassiska konstarterna och kulturinstitutionerna.

Men utanför den växer nya uttrycksformer, nya produktionsformer och nya publiksammanhang fram.

Ytterligare författare: Sven-Eric Liedman, Rasmus Fleischer

Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK

ISBN: 9789197836845
Titel: Framtiden är nu : Kultursverige 2040
Författare: Evelina Wahlqvist - Jan Åman - Daniel Johansson - Nicklas Lundblad - Emma Stenström - Lars Åberg - Bo Rothstein - Vanja Hermele - Lars Melin - Rudolf Antoni - Anders Rydell - Hynek Pallas - Owe Ronström - Ann Steiner - Annina Rabe - Bo Nilsson
Förlag: Volante
Utgivningsår: 2010
Omfång: 272 sidor
Bandtyp: Inbunden
Mått: 152 x 226 mm Ryggbredd 22 mm
Vikt: 480 g
Språk: Svenska
Baksidestext: År 2040! Vad vi vet, vad vi tror, vad vi vill. Boken "Framtiden är nu" är en antologi där 30 forskare och andra experter funderar över de viktigaste utmaningarna för samhället och kulturen med sikte på år 2040. Boken är ett projekt i samarbete med Swecult med finansiering från Riksbankens jubileumsfond och Framtidens kultur.

Gör internet oss dummare? Hur bör en stad utvecklas? Måste teatrar och tidningar förändra sig? Vad händer med dem som varken har jobb eller familj? Hur kan lugn råda i delar av kulturlivet medan branscher som arbetar med musik, film och läsning påverkas av enorma förändringar?

"Framtiden är nu" väver en bild av hur utveckling och splittring inom en mängd områden ställs mot ett trögrörligt system. Vilka krafter vinner?

Tobias Nielsén & Sven Nilsson

"Då, nu och sedan"

SPELPLANEN. Många av dem som är verksamma på olika positioner inom konst- och kulturlivet kommer också att vara med år 2040. Men spelplanen blir en annan. Konkurrensen om pengar och uppmärksamhet kommer att vara hårdare.

Mycket av det som skapar förutsättningarna i kulturlivet utspelas bakom ryggen på aktörerna, i synfältets periferi eller utom synhåll för dem.

Sven-Eric Liedman

"Vi bestämmer"

TEKNIKEN & MÄNNISKAN. Vi har vant oss vid höga hastigheter. Världen har blivit effektivare men också mer komplex. Ny teknik slår inte alltid ut den gamla, men skapar nya möjligheter. Vilka, är upp till oss.
Tekniken blir vad vi gör den till.

Rasmus Fleischer

"Ta plats"

STADSPLANERING. Överflödet av digital information bara tilltar, men ingen kulturform existerar som renodlat digitalt fenomen. Kulturen äger också rum och tar tid. Detta ställer krav på både stadsplanering och kulturpolitik.

Evelina Wahlqvist

"Skapandets växelverkan"

GEOGRAFI. Vi behöver, framför allt, icke-styrda utrymmen & de öppna mellanrummen i såväl våra kalendrar som i stadsplaneringen. Detta innebär en utmaning efter tidigare rationaliseringsvåg. Men konstnären kan stå som förebild, inte minst i sitt sätt att använda olika platser och sinnesstämningar.

Jan Åman

"Den nya staden"

URBANITET. Urbaniseringen tar över och det som nyss var landsbygd blir stad. I väst är det ännu gallerior, caffè latte och bomässearkitekturens förbannelse som bereder vägen. Men detta hör bara till det för-urbana. Det är i Afrika och i Asien som de nya städerna - de urbana regionerna - formas. Utan planer och utan centrum.

Daniel Johansson

"Impulsekonomi"

INTERNET. Även om mycket har hänt under de senaste trettio åren, har vi passerat åren av "vilda västern". Nätets framtid handlar om påbyggnader - men den unika, aggregerade och uppdaterade kunskapen om oss leder oss mot en impulsekonomi.

Nicklas Lundblad

"Dumma du?"

KUNSKAP. Informationsmängden har exploderat - men gör Google och andra tekniska hjälpmedel oss dummare?
En sak är säker: de kommande trettio åren kommer de klassiska kunskapsinstitutionerna att utmanas mer än de utmanats de gångna hundra åren.

Emma Stenström

"Komponera världen"

UTBILDNING. Kulturens roll i högskoleutbildningar bör sträcka sig bortom kulturområdet. I stället handlar det om att komponera en ny värld. Men det pågår ett slag om vad som ska prägla utbildningarna. Mot ökat utrymme för humaniora och omdöme står ökad rationalisering och kvantifiering.

Lars Åberg

"Ett öppet samhälle"

MÅNGKULTUR. Om ett par decennier kommer en fjärdedel av befolkningen att vara född utomlands. Det mångkulturella samhället kan bli öppet och kreativt, men där kan också uppstå isolerade och tillbakablickande stammar i samhällets utkant.

Bo Rothstein

"De dubbelt ratade"

FAMILJ & ARBETE. Kvinnorna dominerar alltmer inom den högre utbildningen. En följd av detta blir ett ökat antal lågutbildade män som blir förlorare på en allt hårdare arbetsmarknad.

Detta kommer i sin tur att få konsekvenser för deras livssituation, familjebildning och kulturvanor. De blir dubbelt ratade.

Vanja Hermele

"Myter om kvinnor"

JÄMSTÄLLDHET. Det finns några seglivade idéer som hindrar jämställdheten från att slå igenom fullt ut i samhället och i kulturlivet.v
Genom att bryta med dessa idéer bereder man vägen både för kvinnorna och den konstnärliga utvecklingen.

Lars Melin

"Säg det med stil"

SPRÅK. Språket förändras ständigt, men utvecklingen är inte rätlinjig. Språket blir både enklare och svårare, när allt fler skriver kan den språkliga formen bli det vi använder för att skilja ut oss och synas.

Rudolf Antoni

"Vem är du?"

KULTURVANOR. Vår tillhörighet till olika sociala skikt är starkt kopplad till våra vanor och preferenser. De markerar knivskarpt gränsen mellan dem som tillhör och dem som faller utanför. I framtiden kommer smaken att bli allt viktigare för att definiera vem du är.

Anders Rydell

"Mastodonter"

MARKNAD. I framtiden blomstrar mastodontkulturen, den internationella superkommersiella kulturen, liksom den lokala amatörkulturen. Men det traditionella kulturlivet får det svårare. Både publiken och pengarna kommer att strömma åt andra håll.

Hynek Pallas

"Efter ordet"

FILM. Vi går mot en värld där rörliga bilder dominerar. Morgondagens filmtalanger börjar med videokameran, inte med pennan. Men det klassiska filmskapandet som industri är en skugga av sitt forna jag. Anpassningar krävs.
Biografen för att visa film kommer inte att stå högre i hierarkin än en sängavskiljare eller en telefon.

v
Owe Ronström

"Utan gränser"

MUSIK. En ständig expansion - det är berättelsen om musikens värld under 1900-talet: mer musik i alla stilar och genrer, fler medier som sprider musik, fler som spelar samt ett hyllande också av tradition, historia och kulturarv. Så ser framtiden också ut. Under ytan sker det dock stora förändringar.

Ann Steiner

"Utmanad men inte hotad"

LITTERATUR. Det finns ingen kris på bokmarknaden. Däremot skapar det moderna mediesamhället och de digitala teknikerna nya läsarvanor och sociala mönster.
Det litterära systemet förändras men hotas inte.

Annina Rabe

"Älskade vän"

BIBLIOTEK. Alla älskar biblioteken. Ändå finns denna identitetskris. I biblioteksvärlden är det en sport att ifrågasätta sig själv.

Men kanske är det inte så komplicerat - man kan vara med och forma framtiden genom att stå emot tidens vindar.

Bo Nilsson

"Publikens tyranni"

BILDKONST. Bildkonstnärerna tillhör inte något avantgarde, samtidskonsten är snarare en del av mainstreamkulturen. Samtidigt som det finns en global enhetlighet finns det också en större kulturell bredd med ett utbyte av konstnärer från olika kulturkretsar. Mångfalden ökar. I framtiden kommer vi att få fler utställningsarenor.

Fredrik Österling

"En förlorad värld"

ORKESTRAR. Är symfoniorkestrarna tillbakablickande och inåtvända förvaltare av ett marginaliserat konstmusikarv?
Eller kan de erövra en starkare position?
De står inför ett vägval. Det kan leda till att en rad orkestrar läggs ner, men det kan också leda till en förnyelse av orkesterkulturen.

Per Arne Tjäder

"Anpassning och revolt"

TEATER. Framtidens teater kommer att utvecklas dels mot en teater med spektakelpotential på stora scener och med vidlyftiga grepp, dels mot ett fritt formmässigt prövande på mindre scener och utanför institutionerna.
Konkurrensen om publiken kommer att bli allt hårdare.

Pia Huss

"Landet annorlunda"

BARNKULTUR. Det finns en stark och progressiv tradition inom barnkulturen. Den kommer inte att försvinna. Men framtidens barnkultur kommer att kräva ett starkt engagemang från föräldrar, skola, kulturinstitutioner och public servicemedier. Inte minst kommer barnen själva att agera inom kulturen, både den levande och med de möjligheter att själva skapa som ny teknik erbjuder.

Kristian Berg

"I backspegeln"

KULTURARV. Redan i dag drunknar museerna i sina ständigt växande samlingar. Samtidigt växer också antalet byggnader och miljöer som anses kulturhistoriskt värdefulla.

Vad ska vi bevara och hur ska det presenteras? Frågorna leder rakt in i en diskussion om kulturarvens representativitet och legitimitet.

Daniel Sandström

"Ingen vet någonting"

TIDNINGAR. Dagstidningarnas situation förändras snabbt. Kartan har ritats om så många gånger att man måste tala om en förskjutning av världsbild, från en producentstyrd medievärld till en konsumentstyrd.

Vinnarna blir de som bäst förstått detta skifte.

Nina Wormbs

"Ruta och skärm"

PUBLIC SERVICE. Public service-mediernas gamla monopol är brutet och vi översvämmas av medier i gamla och nya former. Public service-medierna kommer att klara anpassningen till ständigt nya förhållanden, men de kommer att få kämpa för att få folk att betala sina avgifter och för att få publik till programmen.

Katarina Renman Claesson

"En annan ordning"

UPPHOVSRÄTT. Vi befinner oss mitt i den tredje vågens samhällsomvandling - efter jordbruks och industrisamhället kommer informationssamhället.
Övergångsperiodens brytningar präglar fortfarande synen på upphovsrätten. År 2040 har upphovsrätten anpassats efter de nya förhållandena. Men det sker inte utan konflikter.

Jenny Johannisson

"Växtkraft"

LOKALT. Små kommuner har andra förutsättningar än stora för sitt kulturliv. Med den lilla kommunen Mellerud som exempel presenteras de möjligheter som öppnar sig i en mindre kommun när man vill använda den lokala kulturen som drivkraft i utvecklingen.

Sverker Sörlin

"Stad i ljus"

REGIONALISERING. Allt oftare betonas kulturens roll som lokal och regional utvecklings- och tillväxtkraft.
Umeå har i flera decennier byggt upp musiklivet, scenkonsten, bildkonsten och andra delar av kulturlivet.

Sven Nilsson

"Hjältarna"

KONSTNÄRERNA. Att vara konstnär är ett nödvändigt men olönsamt arbete. Det är konstnärerna som utgör centrum i den kreativitetsbaserade ekonomin, men det är andra som skördar frukterna. Det skulle kunna vara annorlunda.

Tobias Harding

"En nisch för staten"

KULTURPOLITIK. Den statliga kulturpolitiken står inför en nyorientering. Successivt kommer statens roll att gälla en avgränsad nisch med de nationella institutionerna, konstnärspolitiken och public servicemedierna i centrum. Men staten kommer inte att kontrollera kulturutvecklingen eller ens hela den offentliga kulturpolitiken.

Olle Wästberg

"Made in europe"

EU. Under EU:s långa tillkomstperiod spelade kulturfrågorna en undanskymd roll.
Vägen till europeisk enighet gick mindre genom kulturell gemenskap och mer genom ekonomisk integration. Detta kommer att ändra sig. Genom många små steg kommer kulturfrågorna att bli allt viktigare fram mot år 2040. Men Sverige riskerar att hamna i otakt.

Leif Jakobsson

"En ny giv"

FINLAND. I den finska kulturutredningen blickar man fram mot 2035. Det kreativa kapitalet, den kreativa produktionen och kulturbranschernas ständiga utveckling och förnyelse är samhällets viktigaste resurser.

Tobias Nielsén & Sven Nilsson

"Sprickorna i muren"

OCH NU? I en stor, långsam rörelse lämnar kulturen politiken bakom sig. Kulturpolitiken sluter sig som en vagnborg kring de klassiska konstarterna och kulturinstitutionerna.

Men utanför den växer nya uttrycksformer, nya produktionsformer och nya publiksammanhang fram.

Ytterligare författare: Sven-Eric Liedman, Rasmus Fleischer

Frågvisare: Människans viktigaste verktyg

av Berild Lundblad, Nicklas, Stjernberg, Fredrik

Inbunden bok. Volante. 2021. 365 sidor.

Mer om ISBN 9789179651480

Nyskick. Skyddsomslag i nyskick. Oläst exemplar. Skyddsomslag mkt lätt kantstött från hantering, i övrigt perfekt skick.

Säljare: Mare Litteratur Ekonomisk förening (företag)

Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK

ISBN: 9789179651480
Titel: Frågvisare : människans viktigaste verktyg
Författare: Berild Lundblad, Nicklas
Förlag: Volante
Utgivningsår: 2021
Omfång: 365 sidor
Bandtyp: Inbunden
Mått: 152 x 224 mm Ryggbredd 29 mm
Vikt: 667 g
Språk: Svenska
Baksidestext: Som man frågar får man svar. Den här boken handlar om den mänskliga nyfikenheten, hur den uppkommit, vad som skiljer oss från djuren. Frågor ramar in våra liv. Det är med frågor vi orienterar oss i världen. De utgör vårt viktigaste verktyg, förmågan som fört mänskligheten framåt. Men bättre frågor kommer också att hjälpa oss att skaffa oss en bättre bild av världen. Den här boken ger förslag på hur. Nicklas Berild Lundblad har utöver ledande roller på Google och andra techbolag, länge skrivit och forskat om gränslandet mellan teknik, samhälle och filosofi. Fredrik Stjernberg är professor i filosofi vid Linköpings universitet. Ur boken: Vi människor är ett nyfiket släkte, och denna nyfikenhet fick oss att lämna Afrika en gång för länge sedan, ge oss ut på haven, utforska världen och försöka få ihop en fungerande bild av världen. Nu finns människor överallt. Vi vet saker om de mest avlägsna delarna av universum, vi har en god bild av vad som hände innan det fanns människor, till och med av hur universum såg ut innan jorden bildades. Utan vår nyfikenhet hade våra förfäder inte gjort denna resa. De skulle ha stannat kvar i Afrika, de hade varit en annan sorts varelser, och allt hade varit väldigt annorlunda. Den mänskliga nyfikenheten är som ett extra organ. Det kompletterar våra vanliga sinnesorgan. Med ögonen utforskar vi omgivningen den synliga delen av omgivningen. Näsan ger oss vägledning om vilka flyktiga ämnen som finns i närheten, och hörseln informerar oss om ljud. Vi känner på saker och ting för att lista ut vad de är gjorda av, hur mycket tryck de står emot, vad de väger, och så vidare. Exempel på kapitel: Ett extra organ Vem ställde den första frågan? Frågan som hantverk Frågor och makt Frågan i litteraturen Varför är det mörkt på natten? Det vetenskapliga frågandet Hur många änglar får plats på ett nålshuvud? Filosofiska frågor

Med andan i halsen : reflektioner över innova...

av Alexandra Pascaliou, John-Henrik Holmberg, Katrine Kiel...

Häftad bok. Stockholm : Teknikföretagen. 1 uppl. 2011. 182 sidor.

Mer om ISBN 9789163392764

Nyskick. Reflektioner över innovationsanda, ingenjörskonst och industrikultur

Säljare: Tebe

Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK

Säkra ditt företag, informationssäkerhet för...

av Nicklas Lundblad

Inbunden bok. Liber. 2005. 210 sidor.

Mycket gott skick. Ökad digitalisering ger mer och mer möjligheter att angripa utpressa stjäla och förskingra. Hur hindrar man det som företagsledare? Bra bok med många tänkvärda tankar om hur man bör förvalta sånt som har ett värde men som man kanske inte inser att det är läs mer … läs mer

Säljare: Farbror blå

Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK

ISBN: 9789147073788
Titel: Säkra ditt företag - Informationssäkerhet för chefer och ledare
Författare: Lundblad, Nicklas
Förlag: Liber
Utgivningsår: 2005
Omfång: 212 sidor
Bandtyp: Övrigt
Vikt: 440 g
Språk: Svenska
Baksidestext: Information blir en allt viktigare resurs för företag och organisationer. Samtidigt ökar sårbarheten och antalet vägar som viktig information kan "läcka" ur företaget.
Säkerhet i företag visar vilka säkerhetsrisker som finns, vilka problem de kan ge och vilka möjliga lösningar som finns.

Läs mer
Information blir en allt viktigare resurs för företag och organisationer. Samtidigt ökar sårbarheten och antalet vägar som viktig information kan "läcka" ur företaget. Utan ett fullgott skydd för information saknas också ett skydd för verksamheten över huvud taget. Samtidigt är det viktigt att inte fastna i tanken på den absoluta säkerheten. Boken utgår från att det är viktigt att ständigt tänka sig säkerheten som en relation: det gäller att vara säkrare än konkurrenter och angripare - inte att sträva efter en omöjlig absolut säkerhet!
Säkerhet är alltid en ledningsfråga och den utgår från en överenskommelse mellan ledning och anställda. För att skapa ett informationssäkrare företag gäller det i första hand att inse vilka risker som finns, att organisera arbetet med säkerhet, att påverka de som arbetar i organisationen och öka deras säkerhetsmedvetande och lära dem hur de ska agera för att behålla informationen inom företaget. Säkerhetsfrågor är till 95 % en fråga om organisation, juridik, ekonomi, strategi och beteende och endast 5 % teknik.
Det här är en grundläggande bok om hur man utvecklar en säkerhetskultur och bygger kunskap om säkerhet i företaget/organisationen. Det är ingen bok om IT-säkerhet och ingen bok för tekniker utan den riktar sig till företagsledare och vanliga chefer som vill dra nytta av de många fördelar som säkerheten kan ge.
Säkerhet i företag visar vilka säkerhetsrisker som finns, vilka problem de kan ge och vilka möjliga lösningar som finns. Boken ger också förslag till hur man ska utforma säkerhetsarbetet i organisationen och forma en säkerhetsöverenskommelse. I boken finns ett stort antal konkreta och enkla säkerhetstips för att inleda säkerhetsarbetet.
Men framför allt visar boken att säkerhet är en affärsmöjlighet och en konkurrensstrategi. De företag/organisationer som använder säkerheten rätt har en tydlig fördel i framtiden.

Om författarna
Nicklas Lundblad är chef för Stockholms e-handelskammare, föredragshållare i IT-ämnen och doktorand i informatik. Han är expert i e-Europe Advisory Group som ger råd i IT-politiska frågor till EU-kommissionen, sitter med i Internationella Handelskammarens kommission för IT-frågor och skriver regelbundet i ett flertal tidningar. Han har tidigare skrivit två böcker om IT och samhälle.

Frågvisare : Människans viktigaste verktyg

av Berild Lundblad, Nicklas

Inbunden bok. Volante. 2021. 368 sidor.

Mer om ISBN 9789179651480

Nyskick. Förlagsny. Oläst. /// Som man frågar får man svar.

Den här boken handlar om den mänskliga nyfikenheten, hur den uppkommit, vad som skiljer oss från djuren.

Frågor ramar in våra liv. Det är med frågor vi orienterar oss i världen. De utgör vårt viktig läs mer … läs mer

Säljare: Nytt och Läst AB (företag)

Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK

ISBN: 9789179651480
Titel: Frågvisare : människans viktigaste verktyg
Författare: Berild Lundblad, Nicklas
Förlag: Volante
Utgivningsår: 2021
Omfång: 365 sidor
Bandtyp: Inbunden
Mått: 152 x 224 mm Ryggbredd 29 mm
Vikt: 667 g
Språk: Svenska
Baksidestext: Som man frågar får man svar. Den här boken handlar om den mänskliga nyfikenheten, hur den uppkommit, vad som skiljer oss från djuren. Frågor ramar in våra liv. Det är med frågor vi orienterar oss i världen. De utgör vårt viktigaste verktyg, förmågan som fört mänskligheten framåt. Men bättre frågor kommer också att hjälpa oss att skaffa oss en bättre bild av världen. Den här boken ger förslag på hur. Nicklas Berild Lundblad har utöver ledande roller på Google och andra techbolag, länge skrivit och forskat om gränslandet mellan teknik, samhälle och filosofi. Fredrik Stjernberg är professor i filosofi vid Linköpings universitet. Ur boken: Vi människor är ett nyfiket släkte, och denna nyfikenhet fick oss att lämna Afrika en gång för länge sedan, ge oss ut på haven, utforska världen och försöka få ihop en fungerande bild av världen. Nu finns människor överallt. Vi vet saker om de mest avlägsna delarna av universum, vi har en god bild av vad som hände innan det fanns människor, till och med av hur universum såg ut innan jorden bildades. Utan vår nyfikenhet hade våra förfäder inte gjort denna resa. De skulle ha stannat kvar i Afrika, de hade varit en annan sorts varelser, och allt hade varit väldigt annorlunda. Den mänskliga nyfikenheten är som ett extra organ. Det kompletterar våra vanliga sinnesorgan. Med ögonen utforskar vi omgivningen den synliga delen av omgivningen. Näsan ger oss vägledning om vilka flyktiga ämnen som finns i närheten, och hörseln informerar oss om ljud. Vi känner på saker och ting för att lista ut vad de är gjorda av, hur mycket tryck de står emot, vad de väger, och så vidare. Exempel på kapitel: Ett extra organ Vem ställde den första frågan? Frågan som hantverk Frågor och makt Frågan i litteraturen Varför är det mörkt på natten? Det vetenskapliga frågandet Hur många änglar får plats på ett nålshuvud? Filosofiska frågor

Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK

ISBN: 9789197836845
Titel: Framtiden är nu : Kultursverige 2040
Författare: Evelina Wahlqvist - Jan Åman - Daniel Johansson - Nicklas Lundblad - Emma Stenström - Lars Åberg - Bo Rothstein - Vanja Hermele - Lars Melin - Rudolf Antoni - Anders Rydell - Hynek Pallas - Owe Ronström - Ann Steiner - Annina Rabe - Bo Nilsson
Förlag: Volante
Utgivningsår: 2010
Omfång: 272 sidor
Bandtyp: Inbunden
Mått: 152 x 226 mm Ryggbredd 22 mm
Vikt: 480 g
Språk: Svenska
Baksidestext: År 2040! Vad vi vet, vad vi tror, vad vi vill. Boken "Framtiden är nu" är en antologi där 30 forskare och andra experter funderar över de viktigaste utmaningarna för samhället och kulturen med sikte på år 2040. Boken är ett projekt i samarbete med Swecult med finansiering från Riksbankens jubileumsfond och Framtidens kultur.

Gör internet oss dummare? Hur bör en stad utvecklas? Måste teatrar och tidningar förändra sig? Vad händer med dem som varken har jobb eller familj? Hur kan lugn råda i delar av kulturlivet medan branscher som arbetar med musik, film och läsning påverkas av enorma förändringar?

"Framtiden är nu" väver en bild av hur utveckling och splittring inom en mängd områden ställs mot ett trögrörligt system. Vilka krafter vinner?

Tobias Nielsén & Sven Nilsson

"Då, nu och sedan"

SPELPLANEN. Många av dem som är verksamma på olika positioner inom konst- och kulturlivet kommer också att vara med år 2040. Men spelplanen blir en annan. Konkurrensen om pengar och uppmärksamhet kommer att vara hårdare.

Mycket av det som skapar förutsättningarna i kulturlivet utspelas bakom ryggen på aktörerna, i synfältets periferi eller utom synhåll för dem.

Sven-Eric Liedman

"Vi bestämmer"

TEKNIKEN & MÄNNISKAN. Vi har vant oss vid höga hastigheter. Världen har blivit effektivare men också mer komplex. Ny teknik slår inte alltid ut den gamla, men skapar nya möjligheter. Vilka, är upp till oss.
Tekniken blir vad vi gör den till.

Rasmus Fleischer

"Ta plats"

STADSPLANERING. Överflödet av digital information bara tilltar, men ingen kulturform existerar som renodlat digitalt fenomen. Kulturen äger också rum och tar tid. Detta ställer krav på både stadsplanering och kulturpolitik.

Evelina Wahlqvist

"Skapandets växelverkan"

GEOGRAFI. Vi behöver, framför allt, icke-styrda utrymmen & de öppna mellanrummen i såväl våra kalendrar som i stadsplaneringen. Detta innebär en utmaning efter tidigare rationaliseringsvåg. Men konstnären kan stå som förebild, inte minst i sitt sätt att använda olika platser och sinnesstämningar.

Jan Åman

"Den nya staden"

URBANITET. Urbaniseringen tar över och det som nyss var landsbygd blir stad. I väst är det ännu gallerior, caffè latte och bomässearkitekturens förbannelse som bereder vägen. Men detta hör bara till det för-urbana. Det är i Afrika och i Asien som de nya städerna - de urbana regionerna - formas. Utan planer och utan centrum.

Daniel Johansson

"Impulsekonomi"

INTERNET. Även om mycket har hänt under de senaste trettio åren, har vi passerat åren av "vilda västern". Nätets framtid handlar om påbyggnader - men den unika, aggregerade och uppdaterade kunskapen om oss leder oss mot en impulsekonomi.

Nicklas Lundblad

"Dumma du?"

KUNSKAP. Informationsmängden har exploderat - men gör Google och andra tekniska hjälpmedel oss dummare?
En sak är säker: de kommande trettio åren kommer de klassiska kunskapsinstitutionerna att utmanas mer än de utmanats de gångna hundra åren.

Emma Stenström

"Komponera världen"

UTBILDNING. Kulturens roll i högskoleutbildningar bör sträcka sig bortom kulturområdet. I stället handlar det om att komponera en ny värld. Men det pågår ett slag om vad som ska prägla utbildningarna. Mot ökat utrymme för humaniora och omdöme står ökad rationalisering och kvantifiering.

Lars Åberg

"Ett öppet samhälle"

MÅNGKULTUR. Om ett par decennier kommer en fjärdedel av befolkningen att vara född utomlands. Det mångkulturella samhället kan bli öppet och kreativt, men där kan också uppstå isolerade och tillbakablickande stammar i samhällets utkant.

Bo Rothstein

"De dubbelt ratade"

FAMILJ & ARBETE. Kvinnorna dominerar alltmer inom den högre utbildningen. En följd av detta blir ett ökat antal lågutbildade män som blir förlorare på en allt hårdare arbetsmarknad.

Detta kommer i sin tur att få konsekvenser för deras livssituation, familjebildning och kulturvanor. De blir dubbelt ratade.

Vanja Hermele

"Myter om kvinnor"

JÄMSTÄLLDHET. Det finns några seglivade idéer som hindrar jämställdheten från att slå igenom fullt ut i samhället och i kulturlivet.v
Genom att bryta med dessa idéer bereder man vägen både för kvinnorna och den konstnärliga utvecklingen.

Lars Melin

"Säg det med stil"

SPRÅK. Språket förändras ständigt, men utvecklingen är inte rätlinjig. Språket blir både enklare och svårare, när allt fler skriver kan den språkliga formen bli det vi använder för att skilja ut oss och synas.

Rudolf Antoni

"Vem är du?"

KULTURVANOR. Vår tillhörighet till olika sociala skikt är starkt kopplad till våra vanor och preferenser. De markerar knivskarpt gränsen mellan dem som tillhör och dem som faller utanför. I framtiden kommer smaken att bli allt viktigare för att definiera vem du är.

Anders Rydell

"Mastodonter"

MARKNAD. I framtiden blomstrar mastodontkulturen, den internationella superkommersiella kulturen, liksom den lokala amatörkulturen. Men det traditionella kulturlivet får det svårare. Både publiken och pengarna kommer att strömma åt andra håll.

Hynek Pallas

"Efter ordet"

FILM. Vi går mot en värld där rörliga bilder dominerar. Morgondagens filmtalanger börjar med videokameran, inte med pennan. Men det klassiska filmskapandet som industri är en skugga av sitt forna jag. Anpassningar krävs.
Biografen för att visa film kommer inte att stå högre i hierarkin än en sängavskiljare eller en telefon.

v
Owe Ronström

"Utan gränser"

MUSIK. En ständig expansion - det är berättelsen om musikens värld under 1900-talet: mer musik i alla stilar och genrer, fler medier som sprider musik, fler som spelar samt ett hyllande också av tradition, historia och kulturarv. Så ser framtiden också ut. Under ytan sker det dock stora förändringar.

Ann Steiner

"Utmanad men inte hotad"

LITTERATUR. Det finns ingen kris på bokmarknaden. Däremot skapar det moderna mediesamhället och de digitala teknikerna nya läsarvanor och sociala mönster.
Det litterära systemet förändras men hotas inte.

Annina Rabe

"Älskade vän"

BIBLIOTEK. Alla älskar biblioteken. Ändå finns denna identitetskris. I biblioteksvärlden är det en sport att ifrågasätta sig själv.

Men kanske är det inte så komplicerat - man kan vara med och forma framtiden genom att stå emot tidens vindar.

Bo Nilsson

"Publikens tyranni"

BILDKONST. Bildkonstnärerna tillhör inte något avantgarde, samtidskonsten är snarare en del av mainstreamkulturen. Samtidigt som det finns en global enhetlighet finns det också en större kulturell bredd med ett utbyte av konstnärer från olika kulturkretsar. Mångfalden ökar. I framtiden kommer vi att få fler utställningsarenor.

Fredrik Österling

"En förlorad värld"

ORKESTRAR. Är symfoniorkestrarna tillbakablickande och inåtvända förvaltare av ett marginaliserat konstmusikarv?
Eller kan de erövra en starkare position?
De står inför ett vägval. Det kan leda till att en rad orkestrar läggs ner, men det kan också leda till en förnyelse av orkesterkulturen.

Per Arne Tjäder

"Anpassning och revolt"

TEATER. Framtidens teater kommer att utvecklas dels mot en teater med spektakelpotential på stora scener och med vidlyftiga grepp, dels mot ett fritt formmässigt prövande på mindre scener och utanför institutionerna.
Konkurrensen om publiken kommer att bli allt hårdare.

Pia Huss

"Landet annorlunda"

BARNKULTUR. Det finns en stark och progressiv tradition inom barnkulturen. Den kommer inte att försvinna. Men framtidens barnkultur kommer att kräva ett starkt engagemang från föräldrar, skola, kulturinstitutioner och public servicemedier. Inte minst kommer barnen själva att agera inom kulturen, både den levande och med de möjligheter att själva skapa som ny teknik erbjuder.

Kristian Berg

"I backspegeln"

KULTURARV. Redan i dag drunknar museerna i sina ständigt växande samlingar. Samtidigt växer också antalet byggnader och miljöer som anses kulturhistoriskt värdefulla.

Vad ska vi bevara och hur ska det presenteras? Frågorna leder rakt in i en diskussion om kulturarvens representativitet och legitimitet.

Daniel Sandström

"Ingen vet någonting"

TIDNINGAR. Dagstidningarnas situation förändras snabbt. Kartan har ritats om så många gånger att man måste tala om en förskjutning av världsbild, från en producentstyrd medievärld till en konsumentstyrd.

Vinnarna blir de som bäst förstått detta skifte.

Nina Wormbs

"Ruta och skärm"

PUBLIC SERVICE. Public service-mediernas gamla monopol är brutet och vi översvämmas av medier i gamla och nya former. Public service-medierna kommer att klara anpassningen till ständigt nya förhållanden, men de kommer att få kämpa för att få folk att betala sina avgifter och för att få publik till programmen.

Katarina Renman Claesson

"En annan ordning"

UPPHOVSRÄTT. Vi befinner oss mitt i den tredje vågens samhällsomvandling - efter jordbruks och industrisamhället kommer informationssamhället.
Övergångsperiodens brytningar präglar fortfarande synen på upphovsrätten. År 2040 har upphovsrätten anpassats efter de nya förhållandena. Men det sker inte utan konflikter.

Jenny Johannisson

"Växtkraft"

LOKALT. Små kommuner har andra förutsättningar än stora för sitt kulturliv. Med den lilla kommunen Mellerud som exempel presenteras de möjligheter som öppnar sig i en mindre kommun när man vill använda den lokala kulturen som drivkraft i utvecklingen.

Sverker Sörlin

"Stad i ljus"

REGIONALISERING. Allt oftare betonas kulturens roll som lokal och regional utvecklings- och tillväxtkraft.
Umeå har i flera decennier byggt upp musiklivet, scenkonsten, bildkonsten och andra delar av kulturlivet.

Sven Nilsson

"Hjältarna"

KONSTNÄRERNA. Att vara konstnär är ett nödvändigt men olönsamt arbete. Det är konstnärerna som utgör centrum i den kreativitetsbaserade ekonomin, men det är andra som skördar frukterna. Det skulle kunna vara annorlunda.

Tobias Harding

"En nisch för staten"

KULTURPOLITIK. Den statliga kulturpolitiken står inför en nyorientering. Successivt kommer statens roll att gälla en avgränsad nisch med de nationella institutionerna, konstnärspolitiken och public servicemedierna i centrum. Men staten kommer inte att kontrollera kulturutvecklingen eller ens hela den offentliga kulturpolitiken.

Olle Wästberg

"Made in europe"

EU. Under EU:s långa tillkomstperiod spelade kulturfrågorna en undanskymd roll.
Vägen till europeisk enighet gick mindre genom kulturell gemenskap och mer genom ekonomisk integration. Detta kommer att ändra sig. Genom många små steg kommer kulturfrågorna att bli allt viktigare fram mot år 2040. Men Sverige riskerar att hamna i otakt.

Leif Jakobsson

"En ny giv"

FINLAND. I den finska kulturutredningen blickar man fram mot 2035. Det kreativa kapitalet, den kreativa produktionen och kulturbranschernas ständiga utveckling och förnyelse är samhällets viktigaste resurser.

Tobias Nielsén & Sven Nilsson

"Sprickorna i muren"

OCH NU? I en stor, långsam rörelse lämnar kulturen politiken bakom sig. Kulturpolitiken sluter sig som en vagnborg kring de klassiska konstarterna och kulturinstitutionerna.

Men utanför den växer nya uttrycksformer, nya produktionsformer och nya publiksammanhang fram.

Ytterligare författare: Sven-Eric Liedman, Rasmus Fleischer

Kultursverige 2040 [Elektronisk resurs] vad v...

av Evelina Wahlqvist - Jan Åman - Daniel Johansson - Nickl...

Häftad bok.

Mer om ISBN 9789197836845

Mycket gott skick. Volante i samarbete med Swecult. uppl.1. 2010. 272 s. 15 x 22,5cm. Lätt kantslitage på ryggens ovansida.

Säljare: Knorrens antikvariat AB (företag)

Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK

ISBN: 9789197836845
Titel: Framtiden är nu : Kultursverige 2040
Författare: Evelina Wahlqvist - Jan Åman - Daniel Johansson - Nicklas Lundblad - Emma Stenström - Lars Åberg - Bo Rothstein - Vanja Hermele - Lars Melin - Rudolf Antoni - Anders Rydell - Hynek Pallas - Owe Ronström - Ann Steiner - Annina Rabe - Bo Nilsson
Förlag: Volante
Utgivningsår: 2010
Omfång: 272 sidor
Bandtyp: Inbunden
Mått: 152 x 226 mm Ryggbredd 22 mm
Vikt: 480 g
Språk: Svenska
Baksidestext: År 2040! Vad vi vet, vad vi tror, vad vi vill. Boken "Framtiden är nu" är en antologi där 30 forskare och andra experter funderar över de viktigaste utmaningarna för samhället och kulturen med sikte på år 2040. Boken är ett projekt i samarbete med Swecult med finansiering från Riksbankens jubileumsfond och Framtidens kultur.

Gör internet oss dummare? Hur bör en stad utvecklas? Måste teatrar och tidningar förändra sig? Vad händer med dem som varken har jobb eller familj? Hur kan lugn råda i delar av kulturlivet medan branscher som arbetar med musik, film och läsning påverkas av enorma förändringar?

"Framtiden är nu" väver en bild av hur utveckling och splittring inom en mängd områden ställs mot ett trögrörligt system. Vilka krafter vinner?

Tobias Nielsén & Sven Nilsson

"Då, nu och sedan"

SPELPLANEN. Många av dem som är verksamma på olika positioner inom konst- och kulturlivet kommer också att vara med år 2040. Men spelplanen blir en annan. Konkurrensen om pengar och uppmärksamhet kommer att vara hårdare.

Mycket av det som skapar förutsättningarna i kulturlivet utspelas bakom ryggen på aktörerna, i synfältets periferi eller utom synhåll för dem.

Sven-Eric Liedman

"Vi bestämmer"

TEKNIKEN & MÄNNISKAN. Vi har vant oss vid höga hastigheter. Världen har blivit effektivare men också mer komplex. Ny teknik slår inte alltid ut den gamla, men skapar nya möjligheter. Vilka, är upp till oss.
Tekniken blir vad vi gör den till.

Rasmus Fleischer

"Ta plats"

STADSPLANERING. Överflödet av digital information bara tilltar, men ingen kulturform existerar som renodlat digitalt fenomen. Kulturen äger också rum och tar tid. Detta ställer krav på både stadsplanering och kulturpolitik.

Evelina Wahlqvist

"Skapandets växelverkan"

GEOGRAFI. Vi behöver, framför allt, icke-styrda utrymmen & de öppna mellanrummen i såväl våra kalendrar som i stadsplaneringen. Detta innebär en utmaning efter tidigare rationaliseringsvåg. Men konstnären kan stå som förebild, inte minst i sitt sätt att använda olika platser och sinnesstämningar.

Jan Åman

"Den nya staden"

URBANITET. Urbaniseringen tar över och det som nyss var landsbygd blir stad. I väst är det ännu gallerior, caffè latte och bomässearkitekturens förbannelse som bereder vägen. Men detta hör bara till det för-urbana. Det är i Afrika och i Asien som de nya städerna - de urbana regionerna - formas. Utan planer och utan centrum.

Daniel Johansson

"Impulsekonomi"

INTERNET. Även om mycket har hänt under de senaste trettio åren, har vi passerat åren av "vilda västern". Nätets framtid handlar om påbyggnader - men den unika, aggregerade och uppdaterade kunskapen om oss leder oss mot en impulsekonomi.

Nicklas Lundblad

"Dumma du?"

KUNSKAP. Informationsmängden har exploderat - men gör Google och andra tekniska hjälpmedel oss dummare?
En sak är säker: de kommande trettio åren kommer de klassiska kunskapsinstitutionerna att utmanas mer än de utmanats de gångna hundra åren.

Emma Stenström

"Komponera världen"

UTBILDNING. Kulturens roll i högskoleutbildningar bör sträcka sig bortom kulturområdet. I stället handlar det om att komponera en ny värld. Men det pågår ett slag om vad som ska prägla utbildningarna. Mot ökat utrymme för humaniora och omdöme står ökad rationalisering och kvantifiering.

Lars Åberg

"Ett öppet samhälle"

MÅNGKULTUR. Om ett par decennier kommer en fjärdedel av befolkningen att vara född utomlands. Det mångkulturella samhället kan bli öppet och kreativt, men där kan också uppstå isolerade och tillbakablickande stammar i samhällets utkant.

Bo Rothstein

"De dubbelt ratade"

FAMILJ & ARBETE. Kvinnorna dominerar alltmer inom den högre utbildningen. En följd av detta blir ett ökat antal lågutbildade män som blir förlorare på en allt hårdare arbetsmarknad.

Detta kommer i sin tur att få konsekvenser för deras livssituation, familjebildning och kulturvanor. De blir dubbelt ratade.

Vanja Hermele

"Myter om kvinnor"

JÄMSTÄLLDHET. Det finns några seglivade idéer som hindrar jämställdheten från att slå igenom fullt ut i samhället och i kulturlivet.v
Genom att bryta med dessa idéer bereder man vägen både för kvinnorna och den konstnärliga utvecklingen.

Lars Melin

"Säg det med stil"

SPRÅK. Språket förändras ständigt, men utvecklingen är inte rätlinjig. Språket blir både enklare och svårare, när allt fler skriver kan den språkliga formen bli det vi använder för att skilja ut oss och synas.

Rudolf Antoni

"Vem är du?"

KULTURVANOR. Vår tillhörighet till olika sociala skikt är starkt kopplad till våra vanor och preferenser. De markerar knivskarpt gränsen mellan dem som tillhör och dem som faller utanför. I framtiden kommer smaken att bli allt viktigare för att definiera vem du är.

Anders Rydell

"Mastodonter"

MARKNAD. I framtiden blomstrar mastodontkulturen, den internationella superkommersiella kulturen, liksom den lokala amatörkulturen. Men det traditionella kulturlivet får det svårare. Både publiken och pengarna kommer att strömma åt andra håll.

Hynek Pallas

"Efter ordet"

FILM. Vi går mot en värld där rörliga bilder dominerar. Morgondagens filmtalanger börjar med videokameran, inte med pennan. Men det klassiska filmskapandet som industri är en skugga av sitt forna jag. Anpassningar krävs.
Biografen för att visa film kommer inte att stå högre i hierarkin än en sängavskiljare eller en telefon.

v
Owe Ronström

"Utan gränser"

MUSIK. En ständig expansion - det är berättelsen om musikens värld under 1900-talet: mer musik i alla stilar och genrer, fler medier som sprider musik, fler som spelar samt ett hyllande också av tradition, historia och kulturarv. Så ser framtiden också ut. Under ytan sker det dock stora förändringar.

Ann Steiner

"Utmanad men inte hotad"

LITTERATUR. Det finns ingen kris på bokmarknaden. Däremot skapar det moderna mediesamhället och de digitala teknikerna nya läsarvanor och sociala mönster.
Det litterära systemet förändras men hotas inte.

Annina Rabe

"Älskade vän"

BIBLIOTEK. Alla älskar biblioteken. Ändå finns denna identitetskris. I biblioteksvärlden är det en sport att ifrågasätta sig själv.

Men kanske är det inte så komplicerat - man kan vara med och forma framtiden genom att stå emot tidens vindar.

Bo Nilsson

"Publikens tyranni"

BILDKONST. Bildkonstnärerna tillhör inte något avantgarde, samtidskonsten är snarare en del av mainstreamkulturen. Samtidigt som det finns en global enhetlighet finns det också en större kulturell bredd med ett utbyte av konstnärer från olika kulturkretsar. Mångfalden ökar. I framtiden kommer vi att få fler utställningsarenor.

Fredrik Österling

"En förlorad värld"

ORKESTRAR. Är symfoniorkestrarna tillbakablickande och inåtvända förvaltare av ett marginaliserat konstmusikarv?
Eller kan de erövra en starkare position?
De står inför ett vägval. Det kan leda till att en rad orkestrar läggs ner, men det kan också leda till en förnyelse av orkesterkulturen.

Per Arne Tjäder

"Anpassning och revolt"

TEATER. Framtidens teater kommer att utvecklas dels mot en teater med spektakelpotential på stora scener och med vidlyftiga grepp, dels mot ett fritt formmässigt prövande på mindre scener och utanför institutionerna.
Konkurrensen om publiken kommer att bli allt hårdare.

Pia Huss

"Landet annorlunda"

BARNKULTUR. Det finns en stark och progressiv tradition inom barnkulturen. Den kommer inte att försvinna. Men framtidens barnkultur kommer att kräva ett starkt engagemang från föräldrar, skola, kulturinstitutioner och public servicemedier. Inte minst kommer barnen själva att agera inom kulturen, både den levande och med de möjligheter att själva skapa som ny teknik erbjuder.

Kristian Berg

"I backspegeln"

KULTURARV. Redan i dag drunknar museerna i sina ständigt växande samlingar. Samtidigt växer också antalet byggnader och miljöer som anses kulturhistoriskt värdefulla.

Vad ska vi bevara och hur ska det presenteras? Frågorna leder rakt in i en diskussion om kulturarvens representativitet och legitimitet.

Daniel Sandström

"Ingen vet någonting"

TIDNINGAR. Dagstidningarnas situation förändras snabbt. Kartan har ritats om så många gånger att man måste tala om en förskjutning av världsbild, från en producentstyrd medievärld till en konsumentstyrd.

Vinnarna blir de som bäst förstått detta skifte.

Nina Wormbs

"Ruta och skärm"

PUBLIC SERVICE. Public service-mediernas gamla monopol är brutet och vi översvämmas av medier i gamla och nya former. Public service-medierna kommer att klara anpassningen till ständigt nya förhållanden, men de kommer att få kämpa för att få folk att betala sina avgifter och för att få publik till programmen.

Katarina Renman Claesson

"En annan ordning"

UPPHOVSRÄTT. Vi befinner oss mitt i den tredje vågens samhällsomvandling - efter jordbruks och industrisamhället kommer informationssamhället.
Övergångsperiodens brytningar präglar fortfarande synen på upphovsrätten. År 2040 har upphovsrätten anpassats efter de nya förhållandena. Men det sker inte utan konflikter.

Jenny Johannisson

"Växtkraft"

LOKALT. Små kommuner har andra förutsättningar än stora för sitt kulturliv. Med den lilla kommunen Mellerud som exempel presenteras de möjligheter som öppnar sig i en mindre kommun när man vill använda den lokala kulturen som drivkraft i utvecklingen.

Sverker Sörlin

"Stad i ljus"

REGIONALISERING. Allt oftare betonas kulturens roll som lokal och regional utvecklings- och tillväxtkraft.
Umeå har i flera decennier byggt upp musiklivet, scenkonsten, bildkonsten och andra delar av kulturlivet.

Sven Nilsson

"Hjältarna"

KONSTNÄRERNA. Att vara konstnär är ett nödvändigt men olönsamt arbete. Det är konstnärerna som utgör centrum i den kreativitetsbaserade ekonomin, men det är andra som skördar frukterna. Det skulle kunna vara annorlunda.

Tobias Harding

"En nisch för staten"

KULTURPOLITIK. Den statliga kulturpolitiken står inför en nyorientering. Successivt kommer statens roll att gälla en avgränsad nisch med de nationella institutionerna, konstnärspolitiken och public servicemedierna i centrum. Men staten kommer inte att kontrollera kulturutvecklingen eller ens hela den offentliga kulturpolitiken.

Olle Wästberg

"Made in europe"

EU. Under EU:s långa tillkomstperiod spelade kulturfrågorna en undanskymd roll.
Vägen till europeisk enighet gick mindre genom kulturell gemenskap och mer genom ekonomisk integration. Detta kommer att ändra sig. Genom många små steg kommer kulturfrågorna att bli allt viktigare fram mot år 2040. Men Sverige riskerar att hamna i otakt.

Leif Jakobsson

"En ny giv"

FINLAND. I den finska kulturutredningen blickar man fram mot 2035. Det kreativa kapitalet, den kreativa produktionen och kulturbranschernas ständiga utveckling och förnyelse är samhällets viktigaste resurser.

Tobias Nielsén & Sven Nilsson

"Sprickorna i muren"

OCH NU? I en stor, långsam rörelse lämnar kulturen politiken bakom sig. Kulturpolitiken sluter sig som en vagnborg kring de klassiska konstarterna och kulturinstitutionerna.

Men utanför den växer nya uttrycksformer, nya produktionsformer och nya publiksammanhang fram.

Ytterligare författare: Sven-Eric Liedman, Rasmus Fleischer

Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK

ISBN: 9789187379017
Titel: Integritet i en digital värld - sju texter om individ och internet
Författare: Hadley-Kamptz, Isobel
Förlag: Ivrig
Utgivningsår: 2012
Omfång: 124 sidor
Bandtyp: Pocket
Mått: 111 x 179 mm Ryggbredd 10 mm
Vikt: 98 g
Språk: Svenska
Baksidestext: > Står de stora IT-företagen idag för större integritetskränkningar än staten?
> Hur frivilliga är vi egentligen när vi delar med oss av information i sociala medier?
> Vad kostar integriteten rent samhällsekonomiskt?

Vi hoppas att denna bok ska bidra till att svara på dessa och andra frågor och fördjupa debatten kring en av vår tids stora utmaningar.

* * *

När integritetsdebatten stod som hetast under 2008 och 2009 kunde man lätt få bilden att vi stod inför ett vägval mellan två starkt polariserade framtidsscenarier. Antingen skulle vi införa ett totalt övervakningssamhälle där statens tjänstemän granskar varje meddelande eller så var rikets säkerhet i grunden hotat och polisen skulle stå maktlös mot terror och kriminalitet.

Några år senare kan vi se att ingen av mardrömmarna än så länge har slagit in och i den allmänna debatten lyser frågorna med sin frånvaro. Detta betyder dock inte att integritetsdebatten på något sätt är över. Nu när gränser mellan upp- och nedkopplad, privat och offentligt samt individ och grupp luckras upp är den viktigare än någonsin.

Som en del i programarbetet kring digitala fri- och rättigheter ger vi därför nu ut denna antologi om integritet i en digital värld. I varsitt kapitel ger några av Sveriges inom sina discipliner främsta forskare, experter och debattörer sin syn på integritesfrågorna.

* * *

KAP 1: En ganska modern idé - Johan Norberg
KAP 2: Köttdigitalism - Isobel Hadley-Kamptz
KAP 3: Integritet och underhållning,anonymitet och öppenhet - Johanna Nylander
KAP 4: Varför värna den personliga integriteten? - Robert Östling
KAP 5: Är integritet en teknikfråga? - Nina Wormbs
KAP 6: Kunskapens framtid och dataskyddets principer - Nicklas Lundblad
KAP 7: Molniga tider: om integritetsdebattens förlamande dialektik - Rasmus Fleischer

läs mer på www.digitalintegritet.se

Säkra ditt företag - Informationssäkerhet för...

av Nicklas Lundblad

Inbunden bok. Liber. 1 uppl. 2005. 212 sidor.

Mer om ISBN 9789147073788

Mycket gott skick.

Säljare: hartwork

Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK

ISBN: 9789147073788
Titel: Säkra ditt företag - Informationssäkerhet för chefer och ledare
Författare: Lundblad, Nicklas
Förlag: Liber
Utgivningsår: 2005
Omfång: 212 sidor
Bandtyp: Övrigt
Vikt: 440 g
Språk: Svenska
Baksidestext: Information blir en allt viktigare resurs för företag och organisationer. Samtidigt ökar sårbarheten och antalet vägar som viktig information kan "läcka" ur företaget.
Säkerhet i företag visar vilka säkerhetsrisker som finns, vilka problem de kan ge och vilka möjliga lösningar som finns.

Läs mer
Information blir en allt viktigare resurs för företag och organisationer. Samtidigt ökar sårbarheten och antalet vägar som viktig information kan "läcka" ur företaget. Utan ett fullgott skydd för information saknas också ett skydd för verksamheten över huvud taget. Samtidigt är det viktigt att inte fastna i tanken på den absoluta säkerheten. Boken utgår från att det är viktigt att ständigt tänka sig säkerheten som en relation: det gäller att vara säkrare än konkurrenter och angripare - inte att sträva efter en omöjlig absolut säkerhet!
Säkerhet är alltid en ledningsfråga och den utgår från en överenskommelse mellan ledning och anställda. För att skapa ett informationssäkrare företag gäller det i första hand att inse vilka risker som finns, att organisera arbetet med säkerhet, att påverka de som arbetar i organisationen och öka deras säkerhetsmedvetande och lära dem hur de ska agera för att behålla informationen inom företaget. Säkerhetsfrågor är till 95 % en fråga om organisation, juridik, ekonomi, strategi och beteende och endast 5 % teknik.
Det här är en grundläggande bok om hur man utvecklar en säkerhetskultur och bygger kunskap om säkerhet i företaget/organisationen. Det är ingen bok om IT-säkerhet och ingen bok för tekniker utan den riktar sig till företagsledare och vanliga chefer som vill dra nytta av de många fördelar som säkerheten kan ge.
Säkerhet i företag visar vilka säkerhetsrisker som finns, vilka problem de kan ge och vilka möjliga lösningar som finns. Boken ger också förslag till hur man ska utforma säkerhetsarbetet i organisationen och forma en säkerhetsöverenskommelse. I boken finns ett stort antal konkreta och enkla säkerhetstips för att inleda säkerhetsarbetet.
Men framför allt visar boken att säkerhet är en affärsmöjlighet och en konkurrensstrategi. De företag/organisationer som använder säkerheten rätt har en tydlig fördel i framtiden.

Om författarna
Nicklas Lundblad är chef för Stockholms e-handelskammare, föredragshållare i IT-ämnen och doktorand i informatik. Han är expert i e-Europe Advisory Group som ger råd i IT-politiska frågor till EU-kommissionen, sitter med i Internationella Handelskammarens kommission för IT-frågor och skriver regelbundet i ett flertal tidningar. Han har tidigare skrivit två böcker om IT och samhälle.

Bildningsresan

av Pa Modou Badjie - Ebba Witt-Brattström - Nicklas Lundbl...

Häftad bok. Bertil Ohlin Förlag. 1 uppl. 2012. 108 sidor.

Mer om ISBN 9789198045307

Nära nyskick. gallrad biblioteks bok, ej biblioteksinbunden

Säljare: Mitt i Byn, Ingelstorp (företag)

Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK

ISBN: 9789198045307
Titel: Bildningsresan
Författare: Modou Badjie, Pa
Förlag: Bertil Ohlin Förlag
Utgivningsår: 2012
Omfång: 108 sidor
Bandtyp: Häftad
Mått: 150 x 200 mm Ryggbredd 9 mm
Vikt: 214 g
Språk: Svenska
Baksidestext: Aldrig tidigare i Sveriges historia har det investerats så stora resurser i formell utbildning. Men varken ”flumskolan” eller dess motreaktion där mätbara resultat överordnats allt annat, har visat någon större omsorg för den breda bildningen. Resultatet är att samtidigt som fler tillåts att nå hög akademisk nivå, så ökar även gruppen av människor i motsatt ände av skalan.

Bildningsidealet med strävan efter att människan ska vara rustad för ett självständigt liv, där gedigna kunskaper är en förutsättning för kritiskt ifrågasättande och aktivt deltagande i samhället har hamnat i skymundan. Detta vill Bertil Ohlininstitutet och Studieförbundet Vuxenskolan förändra.

I Bildningsresan ger tolv skribenter sin syn på bildning. Syftet är att ge underlag för en vitalare diskussion kring ett liberalt bildningsideal. Då utmaningen är angelägen och bildningens potential oändlig blandas självkritik med optimism. Skribenternas egna bildningsresor både utmanar och uppmuntrar.

Bildning möjliggör människans frigörelse och då inte endast i tanken, utan som ett av de kraftfullaste redskapen för social rörlighet. En människas klassresa till något annat än den hon är född till, börjar ofta vid de första stationerna längs en bildningsresa.

Bildningsresan är utgiven på Bertil Ohlin Förlag och skapad genom samarbete mellan Bertil Ohlininstitutet och Studieförbundet Vuxenskolan. Bildningsresan är ingen ankomst till resans slutstation, utan fortsätter genom samtal studiecirklar, vid lärosäten, i föreningar och hemma vid köksbordet.

Bildningsresan är början.